Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En drabbande skrattfest av Maria Blom

+
Läs senare
/
  • Kajsa Ernst, Ann Petrén och Anja Lundqvist i En rackarns långhelg av Maria Blom. Urpremiär 30 januari på Klarascenen.

Maria Bloms "En rackarns långhelg är en både angelägen och drabbande komedi. Ämnet är brännande aktuellt – den handlar om att gömma flyktingar.

Man kan fråga sig om det i dessa tider av massflykt och humanitära katastrofer går att nalkas flyktingfrågan som komedi och fars. I intervjuer har författaren/regissören Maria Blom förklarat att hon med sin nu aktuella pjäs ”En rackarns långhelg” på Stockholms stadsteater velat göra en komedi med innehåll. Fastnar skrattet i halsen? Nej, faktiskt inte.

På Klarateaterns scen möter vi systrarna Bibbi och Sullan. Kajsa Ernst spelar den lite nedsuttna och beigegrå hemmadottern Bibbi och Ann Petrén hennes motsats, den flamboyanta Sullan, numera ganska alkoholiserad, men klarsynt och cynisk. Hon har i fyllan bränt ner sitt hus och förlorat sin älskade katt i branden, därför söker hon skydd hos sin syster.

LÄS INTERVJU: Premiär för Maria Bloms nya komedi

Bibbis man har gett sig av på den årliga älgjakten, när hon plötsligt genom sin hjärtevarma hårfrisörska och väninna tvingas ta hand om femton flyktingar som Bibbi gömmer undan i källaren. Som motpol till de två systrarna finns sonen Jakob som anslutit sig till ett rasistiskt färgat parti. Han lyckas ta sig ända fram till makten i kommunalfullmäktige och måste till varje pris vara okunnig om Bibbis tilll en början motvilliga humanitära insats.

Tempot är högt och här smusslas och göms undan människor skafferier, garderober och källare i bästa Feydeaustil. Allt för att undvika ovälkomna möten med maktens representanter eller de främlingsfientliga medlemmarna i familjen. Som publik sitter man ofta med andan i halsen.

Scenen, signerad den mästerlige scenografen Sören Brunes, är ett slags parafras på Astrid Lindgrens sagovärldar, förvuxna barnkammarmöbler i klara färger fyller scenen. En oroande detalj är den projektion som finns ovanför familjeidyllen och som erinrar om den omkringliggande skogen med alla sina hemligheter, slukhål och mystik som i tv-serien Jordskott.

Här finns också en del surrealistiska inslag som den talande björken, som inleder pjäsen och somi slutet huggs ner för att släppa genom mer ljus.

De innestängda flyktingarna är ett svårskött pastorat, på de mest olämpliga ställen pockar de på att få mat och vatten. Det kan erinra om Per Gunnar Evanders mörkt satiriska roman ”Uppkomlingarna. En personundersökning”, där en liknande räddningsmanöver löper amok.

Maria Blom har valt att mångdubblera flera roller och märkligast av allt är Kardo Mirza som lyckas med konststycket att spela samtliga undangömda asylsökande genom snabba kläd- och perukbyten samt den talande björken, en prestation som inte går av för hackor. Även Anja Lundkvist får gestalta flera roller som hårfrisörska, My sonen Jakobs karriäristiska fästmö, pizzabud och polis, allt med samma bravur.

Maria Blom plockar i sin fartfyllda fars fram något av det som en gång i tiden var det mest typiskt svenska, vår oförmåga att säga nej och viljan att hjälpa våra medmänniskor, utan egen vinning. En slags naivitet som dröjer sig kvar i folksjälen, vilket Maria Bloms naivistiska och absurda pjäs sätter fingret på. Det durkdrivna radarparet Kajsa Ernst och Ann Petrén, för vilka pjäsen är skriven, gör denna föreställning både angelägen och drabbande. Den ligger dessutom precis rätt i tiden då vårt engagemang behövs för att klara den största flyktingkatastrofen i modern tid.

Läs mer kultur

LADDA NER: Dala-Demokratens nya app från Appstore för Iphone eller i Google play om du har en telefon med Android

Annons
Annons
Annons