Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ulf Lundén: Ge freden en chans

/

Det har gått en vecka sedan terrorn slog till mitt i Stockholm. Vi har alla varit där, gått fram och tillbaka på Drottninggatan, mött främlingar men även bekanta från hemorten. Eller snubblat över någon kändis. Det dödliga våldet var både oväntat och väntat med tanke på tidigare liknande dåd i europeiska städer. Det handlar om en vansinnesattack av en man som inte ser några andra utvägar i livet än att skoningslöst döda andra människor. Kan vi någonsin skydda oss för sådana handlingar? Nej, vi kan möjligen göra det svårare, men aldrig till fullo skydda oss helt.

Reaktionerna av attacken följde en förutsägbar mall. Människans alla sidor visade sig samtidigt. Det var kärlek, kramar, blommor, vänlighet, solidaritet, manifestationer, konserter, ljuständning men även hat, hot och ironiska självgoda kommentarer av slaget vad-var-det-vi-sade.

En av de mest idiotiska reaktionerna måste vara de människor som har börjat visa fingret åt Spendrups lastbilschaufförer. Det oförsonliga hatet ledde till att bryggerijätten beslutade att ta bort reklamen på sina lastbilar och såg till att chaufförerna fick möjlighet att ta med sig stödpersoner eftersom de kände sig hotade. Det går med andra ord att både tro och inte tro på mänskligheten framöver.

I tider där det handlar om militär och polisiär upprustning, hårdare lagar och en tävlan bland politikerna om vem som utstrålar störst trygghet finns egentligen ingen tanke om hur vi bäst ska möta fanatikerna. De mest extrema är alltid beredda att ta till våld för att utöva makt och inflytande. Den religiösa fundamentalismen har sin spegelbild i vit makt-rörelsen. Båda sidor får sin kraft och energi från varandra. Säpo varnade också för hämndaktioner.

Jag skulle önska ett anständigare samtal, en fredligare ton mellan gemene man. Dessutom en diskussion om vad som bäst gynnar samhällsutvecklingen i stort.

Ingen kan i dag säga sig vara pacifist eller vapenvägrare utan att bli utskrattad. Men är inte just fredsmärket det största och viktigaste av alla symboler i dag?

Mahatma Ghandi, Martin Luther King, John Lennon med flera förespråkade ickevåld. Här hemma bekände sig bland annat författaren Per Anders Fogelström till pacifismen. En av våra absolut största författare och dramatiker – August Strindberg – gick med i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 1885, två år efter att föreningen bildats. Han förblev en trogen medlem fram till sin bortgång.

Fredsrörelsen anses vara utopisk, naiv och oansvarig. Det gäller i dag precis som på Strindbergs tid. Den som förespråkar fred- och konfliktkunskap, ickevåld, civil olydnad, vapenvägran och världsfred avfärdas som svagsint men inte den som rustar för krig och fortsatt terror. Varför är det så?

Vi ser i dag resultatet av USA:s krigföring i Afghanistan och Irak efter Elfte-september-attacken 2001. Här föddes nya våldsamma och krigförande religiösa fundamentalister som i dag får sitt syre från inbördeskriget i Syrien. Stormakternas olika krig och motståndarens främsta vapen – som är terror – fortsätter att skapa söndrade samhällen och människor.

Dagen efter terrordådet förra fredagen hade jag ett samtal med poeten och kulturelle mångsysslaren Thomas Tidholm. Han fick Werner Aspenströmpriset 2016. Tidholm sade sig vilja bli fullständigt hjärntvättad av Aspenströms milda humanism och hans sätt att förhålla sig till mänskligheten, världen och universum. Jag kan för min del knappast föreställa mig en poet, musiker, konstnär eller dansare som vansinnesförare i en lastbilshytt. Jag tror bestämt att kulturen gör människan mänskligare.

Den israeliske författaren Amos Oz tror att fantasin kan vara ett sätt att möta fanatismen. Han pekar bland annat på Shakespeares dramer. "Varje form av extremism, varje kompromisslöst korståg slutar hos Shakespeare antingen i tragedi eller i komedi. Fanatikern är aldrig lyckligare eller mer tillfredställd i slutet, han är antingen död eller också har han blivit ett skämt."

Jag ser sarkasmerna på nätet hos fanatikerna. Dessa spydigheter blottar framför allt en humor- och distanslös avsändare. Till alla andra vill jag säga: Gå mot strömmen, ge freden och nåden en chans, skratta ut din motståndare och bär fredstecknet om halsen.

LÄS FLER KRÖNIKOR AV ULF LUNDÉN:

Privatiseringarna är ett fiasko

Är du ett skräp, lille vän?

LÄS MER KULTUR

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons