Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Älvräddarna: (M):s inlägg luktar röstfiske - långt ifrån alla vattenkraftverk är samhällsviktiga

De kraftverk i Dalarna som har problem att klara av sin verksamhet ekonomiskt när de nu måste följa de miljökrav som ställs är de minsta småskaliga, totalt 103 stycken. De står för ungefär en promille av den totala effekten i landet och används aldrig till den alltmer viktiga elnätsregleringen. Moderaternas artikel andas populistiskt röstfiske, skriver Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation
, i en replik.

Annons

Moderaterna Sten Bergheden och Ulf Berg basunerar ut många felaktigheter i sin debattartikel 16/8 i DD.

LÄS OCKSÅ: Moderaterna :Gör det enklare för de småskaliga vattenkraftverken att överleva

Allra först: I Sverige liksom i hela EU är det PPP som gäller (Polluter Pays Principle), det vill säga, den som orsakar skada på miljön åtgärdar den. Vi har också något som kallas marknadsekonomi, och med det följer att om man inte har råd med de miljökrav som ställs i ett modernt tillstånd, så får man lägga ned, svårare än så är det inte. Det borde väl moderater om några förstå.

LÄS OCKSÅ: Fiskevattenägarna: Dags att pensionera kraftverken och satsa på fiske och turism

I Dalarna finns totalt 145 vattenkraftverk, varav 19 är storskaliga. Dessa 19 tillsammans med de 23 största småskaliga, står för ungefär 5 procent av Sveriges vattenkraftsproduktion och 3 procent av den installerade effekten i svensk vattenkraft. De är betydelsefulla för elsystemet och har inga ekonomiska problem att klara en miljöprövning.

Som det ser ut idag blir de hundrafalt fler fiskevattenägarnas ägande- och nyttjanderätt kraftigt inskränkt av alla dammar och småskaliga vattenkraftverk.

De kraftverk i Dalarna som har problem att klara av sin verksamhet ekonomiskt när de nu måste följa de miljökrav som ställs är de minsta småskaliga, totalt 103 stycken. De står för ungefär en promille av den totala effekten i landet och används aldrig till den alltmer viktiga elnätsregleringen. Produktionen är i en storlek som motsvarar 1/250-del av den naturliga mellanårsvariationen i svensk vattenkraft. Tilläggas ska att vi de två senaste åren nettoexporterat i snitt 150 gånger mer el per år än vad dessa 103 tillsammans producerar. Alltså är dessa kraftverk obsoleta ur elsystemsynpunkt och endast viktiga för den enskilde ägaren.

LÄS OCKSÅ: Naturskyddsföreningen positiv till ny lag: "Nödvändigt för att nå miljömålen"

Älvräddarna har i flera år krävt att vid avveckling av små kraftverk och dammar ska ägarna få hela kostnaden betald, allt för att underlätta den nödvändiga restaureringen efter verksamheter som upphört eller som saknar samhällsbetydelse, skriver debattören.

Alla ekonomiska kalkyler visar att den ekonomiska potentialen är många gånger större för rekreationsturism än för de tusen minsta kraftverken, som enbart drar in extremt små inkomster till ägarna, men inte till de som bor i omgivningen. Detta är ett faktum som inte går att diskutera bort. En sådan vinst skulle komma fiskevattenägarna till del. Som det ser ut idag blir de hundrafalt fler fiskevattenägarnas ägande- och nyttjanderätt kraftigt inskränkt av alla dammar och småskaliga vattenkraftverk.

Därtill har debattörerna inte läst lagförslaget, som visst innehåller förenklingar för de som ska prövas. De får också 85 procent av alla kostnader täckta av den fond som den storskaliga branschen skapat, en gengåva från branschen som tack för sänkt fastighetsskatt och i princip inga miljökrav i de allra största anläggningarna, det senare något som Älvräddarna anser vara en för miljön katastrofal eftergift från regeringens sida.

Vi har utnyttjat miljön i våra vattendrag i många hundra år, till en kostnad av förstörda ekosystem. Älvräddarna har i flera år krävt att vid avveckling av små kraftverk och dammar ska ägarna, det vill säga privatpersoner, få hela kostnaden betald, allt för att underlätta den nödvändiga restaureringen efter verksamheter som upphört eller som saknar samhällsbetydelse.

Kulturmiljöer är viktiga, men faktum är att fina kulturmiljöer från tidigare sekler många gånger har degraderats på grund av undermåliga reparationer av dammar och nya byggnader uppförda utan känsla för kulturmiljön. Oftast kan dessutom kulturmiljövärdena öka i samband med restaureringen och tillgängliggörandet av vattendraget. Att kräva en förenkling av tillståndsprocesserna kan i slutändan också göra att kulturmiljöer som är viktiga missas och förstörs. Det behövs en ordentlig process för att skydda alla intressen, även ägarnas.

Artikeln andas helt enkelt populistiskt röstfiske med mycket dåliga faktaunderlag och landsbygdsfrågorna förtjänar mer seriositet än detta.

Christer Borg

Ordförande Älvräddarnas Samorganisation

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons