Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Bin och humlor måste bevaras för samhällsutvecklingens skull

Förlust av ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta intensivt med för att lösa. Det är nu hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, ser ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsutvecklingen, skriver debattörerna.

Annons

Det ekonomiska värde som pollinerande insekter skapar är omfattande. Enbart pollineringen av grödor från honungsbina i Sverige beräknas årligen vara värt 260–460 miljoner kronor. Globalt är värdet flera miljarder.

Samtidigt minskar antalet bin och andra pollinerande insekter. Utvecklingen har inte gått allmänheten förbi. I en Sifo-undersökning frågade Naturvårdsverket allmänheten hur viktigt det är att det finns humlor och bin i Sverige. Hela 90 procent svarar att det är mycket viktigt.

LÄS OCKSÅ: Lisa Pehrsdotter: Bra miljöjournalistik som inte får en att bryta ihop fullständigt

Naturvärden som bidrar till människors välfärd och livskvalitet kallas ekosystemtjänster. Ett konkret exempel på dessa tjänster är insekternas pollinering. Samtidigt bidrar naturen till flera tjänster på en och samma gång som bättre luft, vatten, hälsa och klimat. Trots att tjänsterna är grunden i människans välfärd och livskvalitet är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut.

Att anställa folk för att pollinera blommor med små penslar och att köra bin i lastbilar är långsiktigt dyrt, onödigt och ohållbart.

Naturvårdsverkets Sifo-undersökning visar dock att över 75 procent tycker att det är mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturens värden när bostäder och vägar ska byggas. Svaren i undersökningen är tydliga och positiva. De visar att Sveriges befolkning har hög kunskap om värdet av humlor och bins ekosystemtjänster. De visar också på ett starkt stöd för beslutsfattare som värderar ekosystemtjänster i samhällsutvecklingen.

Hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering, skriver debattörerna.

Förlust av ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta intensivt med för att lösa. Bristen på bin har gjort att befolkningen i Sichuanprovinsen i Kina måste pollinera träd och blommor för hand, och i vissa delar av USA transporteras bin med lastbilar för att släppas ut i områden där bin dött ut. Att anställa folk för att pollinera blommor med små penslar och att köra bin i lastbilar är långsiktigt dyrt, onödigt och ohållbart.

LÄS OCKSÅ: Hobby som gör nytta – bin spelar stor roll för nästan allt människor äter

Hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering. Ofta behövs även pollinering från flera olika insektsarter för att få frukter mer tåliga och välformade. Utan pollinering från olika arter blir till exempel en jordgubbe deformerad och därmed svårsåld. För att gynna antalet insekter behövs minskad användning av bekämpningsmedel och fortsatt brukande och bevarande av varierade landskap med blommande växter från vår till sensommar.

LÄS OCKSÅ: Biodlarna gjorde årets landsbygdsinsats

Det behöver inte finnas en motsättning mellan utveckling och att gynna ekosystemtjänster. Städer, hus, transporter och jordbruk som utvecklas smart och samarbetar mer med naturen gynnar också ekosystemtjänster.

Problemet är att alltför få beslut fattas med kunskap om ekosystemtjänsternas värden. Dagligen fattas nämligen hundratals beslut om hur naturresurser ska användas. Dessa beslut bygger ofta på uppfattningar eller antaganden om vad resurserna kan ge. Genom att värdera tjänsterna får beslutsfattare viktiga underlag som visar fler värden. Det blir viktiga underlag när områden planeras, bostäder ska byggas, skogar ska värderas, jordbruk ska utvecklas och trafik ska organiseras.

Det är nu hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, ser ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsutvecklingen!

Tobias Markensten, utredare, Jordbruksverket

Maria Thordarson, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun

Liselott Eriksson, natur- och friluftsstrateg, Nacka kommun

Matilda Lissert, miljöledare, Veidekke Entreprenad AB

Elisabeth Berggren, kommunekolog, Skellefteå kommun

Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef, Arla Sverige

Emelie Bjurå, affärsutvecklare, OBOS Sverige

Evelina Eriksson, miljöplanerare, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

Karolina Brick, miljöchef, Riksbyggen

Annika Kruuse, projektledare BiodiverCity, Malmö stad

Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons