Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Falu gruvas 1,9 miljarder år gamla geologiska processer kan säkra samhällets framtida behov av metaller

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har visat att malmerna i Falu Gruva bildades för ca 1,9 miljarder år sedan genom anrikning av metaller i havsbotten under ett uråldrigt hav. Förhoppningsvis kan resultat som dessa väcka intresse bland allmänheten för geologiska processer och tidsskalor, skriver forskarna bakom studien.

Annons

Malmen i Falu Gruva var en av de största metallförekomsterna i Bergslagen med höga halter av zink, bly, koppar, samt även guld och silver. Utöver dess ekonomiska betydelse fascinerar Falu Gruva fortfarande allmänheten genom sin rika historia och kultur kopplat till den tidiga gruvdriften. Det visar bland annat gruvans status som UNESCO världsarv, samt som en populär turistattraktion.

Utöver gruvans historia är malmerna mycket intressanta ur ett geologiskt perspektiv. Metallhalterna i Faluns malmer var flera tusen gånger högre än i vanligt gråberg. För att bilda 30 miljoner ton malm med sådana metallkoncentrationer behövs det exceptionella geologiska förhållanden.

LÄS OCKSÅ: Svindlande siffror i ny forskning om Falu gruva: "Rönt en del uppmärksamhet"

Forskargruppen inom malmgeologi på Luleå tekniska universitet (LTU) har under de senaste fem åren genomfört ett projekt för att definiera malmernas ålder, deras geometriska form på djupet, och deras uppkomst. Forskningen finansierades av både LTU och Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Även om det är osannolikt och inte heller önskvärt ur en kulturell synpunkt att återuppta gruvbrytningen vid Falu Gruva, så visar de malmgeologiska studierna att potentialen att upptäcka nya malmförekomster är god i Bergslagen.

För att sätta åldersbestämningen av Falu Gruvas malmer, 1,9 miljarder år, i perspektiv så kan man säga att om jordens ålder (4,6 miljarder år) motsvarar 24 timmar och jorden bildades vid midnatt, så bildades Falu Gruvas malmer strax efter klockan 14. Dinosaurierna började uppträda på jorden för ungefär 230 miljoner år sedan, motsvarande klockan 22:50. Den moderna människan började sin vandring på jorden för ungefär 6 miljoner år sedan, vilket motsvarar kl. 23:58 med två minuter kvar av dygnet.

LÄS OCKSÅ: Debatt: Besöksmål i Dalarna bör söka EU-stöd och på så sätt lyfta sina kulturmiljöer

Med hjälp av äldre geologiska kartor samt egna observationer som en bas, har forskarna vid LTU byggt en tredimensionell modell av malmerna. Modellen visar, till exempel, tydligt att den största malmkroppen med höga halter av zink, bly och koppar är nästan vertikal och slutar ca 600 meter under markytan. Å andra sidan utesluter modellen inte att det finns fler koppar- och guldrika partier på ännu större djup. Det måste förstås tilläggas att den största delen av malmerna i modellen redan har brutits.

Med hjälp av äldre geologiska kartor samt egna observationer som en bas, har forskarna vid LTU byggt en tredimensionell modell av malmerna.

I forskningsprojektet har flera hundra prover samlats in med målet att studera de kemiska förändringarna i bergarterna vid malmernas uppkomst. Resultaten indikerar att havsvatten cirkulerade genom porösa vulkaniska bergarter och omfördelade vissa grundämnen. Denna kemiska ”omvandling” i berggrunden blir mer intensiv ju närmare malmerna man kommer. Det är även möjligt att definiera särskilda kemiska indikatorer som sedan kan användas för att hitta nya, tidigare okända malmförekomster.

Stora fyndigheter som Falu Gruva med flera miljoner ton malm och höga metallhalter är mycket sällsynta. I Bergslagen har det hittills upptäckts fler än 6 000 metallfyndigheter, varav endast tre, Garpenberg, Zinkgruvan samt Lovisagruvan, är aktiva gruvor idag. De relativt låga globala metallpriserna har lett till en kontinuerlig nedgång av investeringarna i prospektering under de senaste åren. Detta trots att behovet av metaller ständigt ökar på grund av en globalt växande befolkning och världens fortsatta industrialisering. Denna efterfrågan leder till ett ökat behov av metallproduktion från gruvverksamhet eftersom endast återvinning inte är tillräcklig för att tillgodose behovet.

LÄS OCKSÅ: Dalarnas två populäraste turistmål på Instagram finns i Falun – se listan över hela landet

Sverige är ett av få länder i världen med utmärkta förutsättningar till en hållbar gruvbrytning. Några faktorer som gynnar Sverige i detta avseende är ett stabilt politiskt system, progressiv miljölagstiftning samt passande geologi. Det finns god potential för nya upptäckter i Bergslagen som är det historiskt största malmdistriktet i Sverige.

Även om det är osannolikt och inte heller önskvärt ur en kulturell synpunkt att återuppta gruvbrytningen vid Falu Gruva, så visar de malmgeologiska studierna att potentialen att upptäcka nya malmförekomster är god i Bergslagen. Utöver detta är förhoppningen att forskningen väcker ett intresse i samhället för geologiska processer och frågeställningar, samt bidrar till en förståelse för betydelsen av en ökad satsning på prospekteringsrelaterad forskning. Endast genom att utforska geologiska processer som ägde rum för miljoner och miljarder år sedan kan vi säkra samhällets behov av metaller i framtiden.

Här kan du läsa hela forskningsrapporten

Tobias C. Kampmann, teknologie doktor Luleå Tekniska Universitet och ansvarig för forskningen vid Falu gruva

Pär Weihed, universitetsprofessor Luleå Tekniska Universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons