Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Juridikfronten: "Massuthängningar på nätet - skampålestraffet har fått en renässans"

Annons

I fredags (1/12) meddelade webbplatsen Nordfront, som drivs av nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, att man överlämnat ett material med mer än 140 000 strafftidsbeslut från 2004-2014 till den anonyma uthängningssajten Gangrape Sweden.

Den sistnämnda sajten har gjort sig känd för att hänga ut lagöverträdare, men också personer som uppfattas som politiska motståndare, vilka inte sällan benämns som ”terrorister” och ”folkrättsbrottslingar” på sajten.

Det finns såklart ett allmänintresse i att, vid grova brott, få veta mer om brottslingen. Men att regelmässigt registrera lagöverträdares personuppgifter, för all framtid på internet, är knappast önskvärt.

Materialet från Nordfront användes av Gangrape Sweden för att sammanställa ett sökbart register över hela 83 656 personer, som publicerades på sajten i fredags. I registret kunde man söka på födelsedatum och fick då upp namn, domstol, målnummer och strafftid.

Sajten hade också indelat de registrerade i kategorierna ”svensk” och ”icke-svensk”. Gangrape Swedens register innefattade allt från livstidsdömda till personer som avtjänat några dagars omvandlat bötesstraff efter att ha begått trafikbrott i Norge. Många av straffen utdömdes för mer än tio år sedan.

Publiceringen noterades av oss i den ideella föreningen Juridikfronten, en partipolitiskt och religiöst obunden förening som arbetar med att motverka högerextrem brottslighet. Vi gjorde bedömningen att uthängningen inte kan vara tillåten enligt personuppgiftslagen och att registret kan utgöra ett ”massförtal”. Därför valde vi att anmäla det misstänkta brottet mot personuppgiftslagen - sannolikt det mest omfattande någonsin - till polisen, och uppmärksamma eventuellt förtalsdrabbade om möjligheten att själva polisanmäla.

Läs mer: Förundersökning mot NMR:s sajt Nordfront inleds – uppges röra hela 97 olika artiklar

Framåt kvällen, efter att Juridikfrontens anmälan uppmärksammats i media, avaktiverade dock sajten sökfunktionen och tog bort registret med de 83 656 personerna. Detta var såklart en framgång. Nu skadas inte längre tusentals sannolika brottsoffer - alltså de uthängda - av fortsatt publicering.

Den aktuella sajtens agerande är dock del av en större trend på internet som i praktiken innebär att skampålestraffet har fått en renässans. Detta gäller inte bara extremsajter som Gangrape Sweden, utan även etablerade tjänster som Lexbase.

Läs mer: Lexbase frikänns i förtalsmål

Det finns såklart ett allmänintresse i att, vid grova brott, få veta mer om brottslingen. Men att regelmässigt registrera lagöverträdares personuppgifter, för all framtid på internet, är knappast önskvärt. Inte minst försvårar det återanpassningen i samhället för personer som begått enstaka brott eller lämnat sitt brottsliga förflutna bakom sig sedan många år.

Tjänster som Lexbase omfattas dock inte av personuppgiftslagen eftersom de har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Den ansvarige utgivaren kan förvisso hållas ansvarig för eventuellt förtal, men i regel ankommer det på målsäganden att stämma, vilket kan bli väldigt dyrt.

Läs mer: Här förbjuds nazistiska Nordiska motståndsrörelsen – anses uppmana till våld

Regeringen lade i tisdags (5/12) ett förslag som inskränker möjligheten att offentliggöra integritetskränkande uppgifter på den här typen av sajter, även när de har utgivningsbevis. Det är en sund utveckling, även om den lagtekniska utformningen kanske inte är helt tillfredsställande.

För oavsett om känsliga personuppgifter publiceras på internet av extremrörelser eller av etablerade företag, leder det till att skyddet för den personliga integriteten urholkas.

Skampålestraffet förpassades till historiens skräphög i mitten av 1800-talet. Det finns ingen anledning att låta det bestå.

Robin Enander, talesperson för Juridikfronten

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons