Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Mindre vattenkraft ger inte mer fisketurism

/
  • Claes Hedenström, policyansvarig för Vattenfall, är kritisk till förslaget att skapa reproduktionsområden för fisk eftersom han menar att de skulle ha liten effekt.

Annons

I Dala-Demokraten den 2 februari har Birger Schlaug med flera publicerat artikeln: Vattenkraftens miljöanpassning livsavgörande för glesbygden .

De som skrivit under artikeln motsätter sig den nationella strategin för miljöåtgärder i vattenkraften som Havs- och vattenmyndigheten samt Energimyndigheten tog fram under 2014 i diskussioner med bland annat miljöorganisationerna. Att påstå att den nationella strategin inte är ekologiskt hållbar stämmer inte. Den är i linje med EU’s ramvattendirektiv och bidrar till att nå miljökvalitetsmålet "Levande sjöar och vattendrag".

Det är helt nödvändigt att en strategi innehåller prioriteringar som i detta fall bygger på en avvägning mellan nyttan för miljön med olika miljöåtgärder samt den förnybara vattenkraftens nytta för samhället.

LADDA NER: Dala-Demokratens nya app från Appstore för Iphone eller i Google play om du har en telefon med Android

Fler debattinlägg hittar du här

I artikeln hävdas det att svenska vattenkraftälvar kan generera 11 miljarder kronor per år i turismintäkter om den storskaliga vattenkraften miljöanpassas.

Problemet är att utgångspunkten kommer från rapporten "Rikedomar runt rinnande vatten" som nationalekonomen Jesper Stage dömt ut i Second Opinion den 11:e september 2015.

Det påstås vidare att det svenska sportfiskets omsättning skulle flerdubblas till följd av dessa åtgärder och att nya pengar skulle komma branschen till del, främst genom att sysselsätta människor i glesbygd. Det görs ingen biologisk analys alls i rapporten, vilket gör det svårt att veta var siffrorna kommer från.

MER DEBATT: Vattenkraftens miljöanpassning livsavgörande för glesbygde

Frågan är hur stor påverkan en sådan omfattande förändring har på vattenkraftproduktionen? Vattenkraften svarar idag för 45-50 procent av den totala elproduktionen i Sverige och är i princip den enda energikällan i Sverige som sekund för sekund året om ser till att vi har tillräckligt mycket el i våra hem och i industrin.

Det är korrekt att vi har skapat så kallade torrfåror i de norrländska älvarna då vattenkraften byggdes ut, en miljöpåverkan som inte gick att undvika då den byggdes. Som villkor för denna utbyggnad har kraftföretagen byggt upp fiskodlingar för utsättning av motsvarande mängd fisk som gått förlorad.

Om reproduktionsområden för fisk ska återskapas i de så kallade torrfårorna kommer vattenkraftproduktionen minska med cirka 20 procent eller 10-15 TWh (Vattenfalls konsekvensutredning 2014). Åtgärden skulle dock bara ge en marginell påverkan på mängden havsvandrande lax, endast 2 procent av den fisk som vattenkraftföretagen idag kompensationsutsätter.

De återskapade fiskbestånden i norrlandsälvarna blir knappast fiskbara, vilket gör att det inte går att skapa någon fisketurism genom att enbart bygga fiskvandringsvägar.

MER DEBATT: Låt skogsavverkning rädda klimatet

Det finns flera andra miljöförbättrande åtgärder som kan genomföras för att öka den biologiska mångfalden och som inte påverkar vattenkraftproduktionen. Vattenfall har ett program för detta, till exempel återskapas lokala vattenförbindelser.

Birger Schlaugs före detta partikollegor Lise Nordin (MP) och Emma Nohrén (MP) argumenterar i Bohusläningen 29:e januari 2016 att vi kan klara oss utan kärnkraften tack vare vattenkraften - den är en förutsättning för avvecklingen men också för att klara vindkraftsexpansionen. Frågan är hur mycket vattenkraftsproduktion som Birger Schlaug tycker att vi ska lägga ner och vad den ska ersättas med som har samma egenskaper som vattenkraften.

Nej, Birger Schlaug, mindre förnybar energi är inte rätt väg för Sverige.

Claes Hedenström

Policyansvarig vattenkraft, Vattenfall

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons