Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Ovärdigt hur människor i behov av assistans behandlas - du och jag kan också drabbas

Annons

Många tusentals människor i Sverige står sedan någon vecka tillbaka mitt i en brinnande kris. Det kan tyckas som ett alltför bombastiskt uttryck men för nära 20 000 personer som är berättigade personlig assistans är det ett faktum. Deras frihet, delaktighet i samhället, ja hela deras liv såsom de känner det hotas av den dom som föll i Högsta förvaltningsdomstolen i somras och som Försäkringskassan nu varnat för kommer att ”få svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda”.

LÄS OCKSÅ: Debatt: Min funktionshindrade son kan tvingas flytta från sitt hem - jag som pappa står maktlös

Peter och många andra riskerar förlora assistansen – Hans pappa: ”Handlar om att rädda liv”

Debatt: Med regeringens politik är personlig assistent snart ett utdött yrke

Tillämpningen av domen kommer att innebära ett stort steg tillbaka mot institutionalisering och isolering av en redan utsatt grupp människor som har ett mer omfattande hjälpbehov än många andra.

Vi har i Sverige en mörk historia av hur gruppen funktionsnedsatta hanterats. Fram till 1980-talet fanns stora institutioner för utvecklingsstörda.

I frågan om den personliga assistansen definierar vi vilket samhälle vi vill ha. Om rätten att leva som andra ska vara något vi står för och inte bara vackra ord så krävs att regeringen agerar, skriver debattören.

Vi har i Sverige en mörk historia av hur gruppen funktionsnedsatta hanterats. Fram till 1980-talet fanns stora institutioner för utvecklingsstörda. Föräldrar uppmanades att lämna bort sina utvecklingsstörda barn. Barnen ansågs inte ha samma behov som andra. Barn med funktionsnedsättningar var tidigare tvungna att skiljas från sina föräldrar under långa perioder för att kunna gå i särskilda skolor, miljöer som senare skildrats som kärlekslösa och hårt disciplinära. 63 000 personer har tvångssteriliserats i rashygienens namn.

Synen på funktionsnedsatta må, tack och lov, ha förändrats. Men förutsättningarna för deras rätt att leva som andra, såsom intentionen med LSS en gång var, de minskar med en oroväckande hastighet. Det sättet att behandla människor är ovärdigt ett samhälle som vårt.

I frågan om den personliga assistansen definierar vi vilket samhälle vi vill ha. Om rätten att leva som andra ska vara något vi står för och inte bara vackra ord så krävs att regeringen agerar. Inte sedan, utan nu!

En assistansanvändare skrev idag ”Du kan aldrig vara säker på att inte du i denna sekund hamnar i samma situation som vi lever i"

Men ansvaret är större än så. Jag bär det, du bär det och våra lokala politiker i Dalarna bär det. Det ansvaret består i att visa att vi bryr oss. Att vi vill att det svenska samhället står för att funktionsnedsatta ska ha rätt att leva, inte bara överleva. Att delaktighet i samhällslivet och att få leva det liv man vill och kan, efter sina förutsättningar, är något värt att bevara.

I Eskilstuna antog kommunstyrelsen en motion om att ”initiera en lagändring för att korrigera de domar samt praxis som idag vägleder Försäkringskassan i dess bedömning av personlig assistans så att den grundläggande tanken som fanns vid införandet av LSS åter börjar gälla”. Jag önskar att vi i många fler kommuner runtom i hela Sverige och inte minst i Dalarna får se fler exempel på politiker som inte bara i ord utan i aktiv handling tar ställning för rätten till personlig assistans. Jag önskar också att många fler av oss väljare visar att det är det vi vill.

Många har idag ingen egentligen uppfattning om frågan kring LSS, helt enkelt för att man inte har någon anknytning till den. Men det är bara ett ögonblicks verk bort att vem som helst av oss kan vara i allra högsta grad berörd. En assistansanvändare skrev idag ”Du kan aldrig vara säker på att inte du i denna sekund hamnar i samma situation som vi lever i. Är olyckan eller sjukdomen framme så kan det vara din tur. Vad vill du ha för sorts liv då?”

Den frågan är värd att ställa sig. Jag vill att jag själv eller mina anhöriga, likväl som du eller de dina, ska ha rätten att efter de förutsättningarna man har leva ett gott liv. Om den rätten ska finnas kvar, då måste vi gemensamt höja rösten för bevarandet av LSS-reformen.

Daniel Lindkvist, vd Lystra personlig assistans

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons