Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Debatt: Skogen viktig för en hållbar framtid

Debatt

Det behövs en vidgad debatt om vad den svenska skogen ska användas till.
Riksdagen kommer inom kort ta ställning till ett nationellt program för hur den svenska skogen ska hanteras i framtiden. Under förberedelserna med detta program har många remissinstanser gett sina synpunkter. Det innebär att olika intressen kämpat för sin sak, skriver debattören.

Ungefär 2 procent av de anställda i Sverige arbetar inom skogsbruket och skogsindustrin. Några av dessa torde vilja öka avverkningarna för att inte ytterligare personal ska rationaliseras bort. Det kan även gälla de som mer indirekt får sin lön via skogen, kanske även en del forskare vid svenska lärosäten. Andra, inom turistindustrin, eller renskötseln, ser att deras framtida arbetstillfällen minskar när skog omvandlas till tallplantager. Vi har även en växande grupp människor som vill värna skogarnas fåglar, växter , däggdjur; dagens plantageskogsbruk utgör det största hotet mot miljön i Sverige.

LÄS OCKSÅ Debatt: Toppstyret ett dysfunktionellt hot mot skogsnäringen

Kanske ska vi även tänka lite på framtiden, barnen, de som kommer efter oss. I så fall måste analysen vidgas från att gälla Sveriges skogar just nu till skogsskötsel sett i ett mer långsiktigt globalt perspektiv.

Frågan blir således: hur kan vi bruka skogen så att den ger bra virkesproduktion, den biologiska mångfalden bevaras, klimatnytta uppnås, samt att andra skogliga ekologiska tjänster förbättras, jakt, friluftsliv, renskötsel? Kanske ska vi även tänka lite på framtiden, barnen, de som kommer efter oss. I så fall måste analysen vidgas från att gälla Sveriges skogar just nu till skogsskötsel sett i ett mer långsiktigt globalt perspektiv.

LÄS OCKSÅ Debatt: Vi markägare har ett ansvar för den biologiska mångfalden

Lyckas vi inte bidra till en övergång mot ett framtida hållbart samhälle globalt, kan vi knappast förvänta oss en framtida hållbar nationell situation. Vad har det t.ex. hjälpt att vi genom mer biobränslen och kärnkraft halverat oljekonsumtionen i Sverige sedan 1970 -talet när den oljan sålts till andra länder?

Ekonomin och tekniken är emellertid enbart verktyg, frågan är hur de används. Det håller inte i längden att de används till ökad konsumtion i stället för sparande av naturresurser.

En kraftig höjning av världsmarknadspriserna på olja, kol och gas hade kunnat driva utvecklingen bort från fossila bränslen och gett verkliga utsläppsminskningar. Men eftersom ekonomin är som vattnet, tar sig fram den lättaste vägen, skulle i så fall något annat än klimatet fått ta smällen. Främst kanske planetens biologiska mångfald, när exploateringen av arternas livsmiljöer skenat iväg ytterligare i jakten på oljeersättning.

LÄS OCKSÅ Debatt: Att skövla skog är ingen vinst för klimatet

Ekonomin och tekniken är emellertid enbart verktyg, frågan är hur de används. Det håller inte i längden att de används till ökad konsumtion i stället för sparande av naturresurser. För att undvika resursbrist och eskalerande konflikter behövs därför reglering på global nivå av uttagen av naturresurser. Det är sådana utblickar i tid och rum som riksdagens ledamöter bör beakta när de ska besluta om det nationella skogsprogrammet.

Riskspridning är en bra nationell strategi, går något fel blir inte konsekvenserna allt för stora. Det skulle innebära att skogsskötseln inriktas mot att återfå någon form av blandskog .

Riskspridning är en bra nationell strategi, går något fel blir inte konsekvenserna allt för stora. Det skulle innebära att skogsskötseln inriktas mot att återfå någon form av blandskog i stället för som idag trädmonokulturer av enbart tall, eller gran, på de tidigare kalhyggena. Då kan den framtida skogen bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar. Forskningen har visat att blandskog lokalt kan ge såväl högre, likartad, som lägre virkesproduktion jämfört med barrträdsplantager. Emellertid kan blandskogen även bidra med minskade risker för skador på träden av insekter, svampar och stormar, ge snabbare inlagring av kol i träden och i marken, mindre försurning, mer viltfoder, samt bättre bevarad biologisk mångfald.

LÄS OCKSÅ Göran Greider: Farväl till ett skogslandskap

Klimatnyttan skulle kanske främst ligga i att lövträd ofta växer snabbare än barrträd i ungdomsåren. Detta är viktigt eftersom det gäller att i tid undvika en klimatuppvärmning som ger ytterligare utsläpp av växthusgaser, en så kallad positiv återkoppling. De ljusare lövträden reflekterar även mer solinstrålning vilket kyler klimatet. Ett sätt att uppnå dessa ekosystemtjänster kunde vara att komplettera skogsvårdslagen med regler om återbeskogning med blandskog där de lokala förhållandena medger det.

LÄS OCKSÅ Debatt: Skogsstyrelsens agerande en skandal

Forskningen har även visat att det är nödvändigt att skydda ca 20 procent gammelskog på landskapsnivå, för bevarande av biologisk mångfald. Det innebär att färre träd kan avverkas Men ser vi till riskerna för den ovan nämnda positiva återkopplingen, kan vi behöva bevara både de stora lagren av kol i träd och mark i gammelskogen och samtidigt ersätta oljan. Detta gör man bäst genom att övergå till energislag som överhuvudtaget inte ger utsläpp av växthusgaser, t. ex. solenergi, vindkraft, vågkraft. Det håller inte att vräka ut mängder av koldioxid i atmosfären från gammelskogen som kanske kan återupptas först om drygt 50 år, då är det sannolikt för sent. Däremot är det viktigt att sluta röja bort merparten av lövträden på hyggena och i ungskogen som kan växa snabbt de närmaste 20 åren.

Stig-Olof Holm, Skogsägare och styrelseledamot i föreningen Skydda skogen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons