Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Vi är del i en globaliserad värld

Annons

Med intresse läser jag det som David Jonstad nyligen skriver på Dala-Demokratens kultursida. Vi har samma intresse för miljöfrågor och jag beundrar honom som släppt en karriär som miljöjournalist och nu har odling som deltidssyssla.

Han pekar på forskning som visar att de mest miljömedveten ofta är högt studerade och därigenom ofta har hög lön. Den höga lönen ger möjlighet att ha en större bil, ett större hus, göra en utlandsresa och kanske äga ett fritidshus som ska värmas året om med el även när ingen vistas där. Och resursförbrukningen blir högre än för den som är omedveten men lever under knappa betingelser.

Vi sitter fast i det som i 200 år setts som ständiga framsteg i en värld av stora bolag. Men alla vet vi att det kapitalistiska ekonomiska systemet innehåller ett frö till sin egen förstörelse. Den av Göran Greider ofta nämnda Rom-klubben förutser stora problem kring 2070 då kanske jordbruksmarken i Bangladesh är obrukbar. 

Då får vi en verklig folkvandring mot Europa. För ingen är väl så naiv att man tror att Asiens och Afrikas fattiga bönder ska kunna få vår levnadsstandard. Hittills har det man ser som centrum i ekonomiska systemet gynnats av billig arbetskraft i periferin.

I hembyn på 50-talet var hälften av gårdarna ”mjölkgårdar” med extensivt hästdrivet jordbruk varvat med andra sysslor. De som saknade kor köpte mjölk och smör av grannen. Filbunke satte man själv och grädden flöt upp på mjölken. Man levde mycket enkelt och Sveriges förmåga att stå emot eventuella blockader var på den tiden god. Sparande var en dygd fick man lära.

Idag är vi en integrerad del av en värld där det kapitalistiska systemet snart nått ut i varje del och det här benämns globaliseringen. Vi är extremt känsliga om främmande makt skulle störa internet eller vår elförsörjning. Vissa varor från Asien är så billiga att ingen bryr sig att laga det som går sönder.

I Uganda som har bra jordmån kan man odla blommor året om och sen flyga dem hit med vinst. Det man kallar avståndets tyranni har övervunnits med internet, med flyg och med 20-fots containern. Men allt har hittills byggt på billig fossil olja. Donald Trump satsar på mer kol.

Idag har många glömt att det ofta är från fattiga landsbygdskommuner som det hämtas mat, malm, virke, biobränsle och vattenkraft till staden. Råvaror som har gjort Sverige rikt. 

Journalisten Po Tidholm har skrivit 89 tankar om varför landsbygdsfrågorna är viktiga och där skriver han tillexempel om hur mjölkbonden idag får sin inkomst: Dels finns jordbruksstödet och dels mejeriernas avräkningspris som bestäms av priset på mjölkpulver på råvarubörsen i Chicago.  Och senaste året har priset på mjölkpulver påverkats av embargot mot Ryssland, EU:s kvotsystem, vädret på Nya Zeeland då landet är ett aggressivt exportland av mjölkprodukter samt nya matvanor i Kina som ökar förbrukningen av mjölkprodukter.

Vårt ekonomiska system har under 200 år effektiviserat jordbruk, skogsbruk, malmhantering och transporter så att en mekaniserad arbetare idag kan utföra vad som förr krävde 25 man. Därför skulle vi som David Jonstad skriver kunna välja att ta ut vinsten av effektiviseringen i mer fritid.  Och det första borde då vara att införa 6 tim arbetsdag. Po Tidholm skriver också att en del av vinsten med alla rationaliseringar borde tillfalla de kommuner som tillhandahåller råvaran.

Östen Johansson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons