Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Granen står så grön och grann

Debatt

Granen står grön och grann i många hem. Det är tradition i juletid. De flesta granarna här i Mellansverige växer i 70 – 120 år och blir sedan till fina sågade trävaror för byggnationer och inredningar. Hälften av all skog i vårt land ägs av familjer, som i generation efter generation vårdar sina träd och skapar skogar som alla älskar.

Annons

Träden växer, frodas och slukar koldioxid som blir till syre – helt avgörande för allt liv på vår planet.

Just nu är det granar som ställer skogspolitiken på sin spets. I hundra år har några familjer i Mellansverige skött om sina granskogar. De har sett fram emot att timret ska bli till nytta för många och ge rimliga intäkter till deras egna skogsgårdar. Att driva skogsbruk är ju ett företagande som ska vara lönsamt.

När de enligt lagen anmälde att avverkning ska ske, svarade Skogsstyrelsen med förbud. Lavskrikan, som är en vanlig fågel från Norge till östra Sibirien, har satt bo i skogarna. Myndigheten väljer en extrem tolkning av artskyddsförordningen, som är till för att skydda naturens alla arter. I stället för att se till artens förekomst, faller skyddshägn för alla individer. Oförklarligt när fåglar faktiskt kan flyga till granar i grannskog.

Samtidigt får skogsägarna veta att deras skogar inte alls är intressanta som naturreservat. Vanliga granskogar finns det ju gott om. Ingen myndighet är beredd att ge ekonomiskt bidrag eller mark som kompensation för uteblivna intäkter.

Häpna frågar skogsägarna vad grundlagsskyddad äganderätt egentligen betyder.

Ärendet om granarna väntar nu på prövning i mark- och miljödomstolen, där skogsägarna får stöd av sin skogsägarförening Mellanskog och LRF.

Men ärendet är principiellt. Granarna med lavskrikor ger en tydlig bild av hur extrema och oförutsägbara myndighetsbeslut undergräver både äganderätt och förutsättningar för företagande på landsbygden.

Det en generation planterar, röjer eller gallrar, ska skördas av andra, långt fram i tiden. För att de ska våga satsa, måste spelreglerna vara långsiktiga och pålitliga.

Varje skogsägare investerar egen tid och stora pengar i skogsskötsel. Det en generation planterar, röjer eller gallrar, ska skördas av andra, långt fram i tiden. För att de ska våga satsa, måste spelreglerna vara långsiktiga och pålitliga. Varje skogsägare avsätter helt ideellt mark för naturvård. När omsorgen om unika arter kräver mer, måste samhället respektera företagandet och ge skälig ersättning i pengar eller mark.

Nu är tid för uppvaknande. Politiker och myndigheter måste väckas till insikt om skogarnas och företagandets betydelse för hållbar utveckling, på svensk landsbygd och på planeten Jorden.

Visionerna om det biobaserade samhället, helt i samklang med naturen, förutsätter växande, levande skogar. Skogar som gör koldioxid till syre. Skogar som ger trä för byggande och massa till material som ersätter fossila plaster och drivmedel. Skogar som lockar med underbara växter och djur och skapar hälsa, äventyr och skönhet.

För att ersätta fossila råvaror med miljöanpassade, krävs ökad produktion i våra skogar. Sverige som skogsnation kan här bli världsledande i ny skoglig era. Låt ljusen, som lyser i julgranen, sprida kunskapens ljus över skogsbrukets betydelse för livets överlevnad på Jorden.

Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons