Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Politiskt hot mot skogen

+
Läs senare
/
Debatt

I Sverige är skogen den mest eftersatta biotopen vad gäller långsiktigt skydd; endast några få procent av den produktiva skogen nedanför fjällgränsen är skyddade. Regeringen kommer inom kort att gå ut med en proposition om biologisk mångfald som bygger nästan helt på frivilliga åtaganden från skogsägare.

Hittills har detta dock inte fungerat alls. Staten äger och förvaltar nästan en femtedel av den svenska skogen. Vi föreslår att denna areal ska användas som ett av flera verktyg för att skydda biologiskt värdefulla skogar genom markbyten.

Regeringen har som mål att skydda eller bevara minst 20 procent av landytan, vilket är den nedre gräns som forskning rekommenderar. Det finns dock anledning att vara skeptiskt till regeringens vilja när det gäller att bevara skog eftersom propositionen byggs på felräkningar och glädjekalkyler. Regering föreslår att endast 1500 km2 skog ska skyddas långsiktigt till år 2020, vilket motsvarar ynka 0.65 procent av den totala ytan produktiv skog i landet.
Genomförs förslaget skulle sammantaget bara 3 procent nedan gränsen för fjällnära skog förbli skyddad till 2020.

I praktiken ger regeringen skogsbolagen klartecken till fortsatt avverkning och förstörelse av skogar som är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden.
I brist på politiska åtgärder och ekonomiska anslag till långsiktigt skogsskydd förlitar sig regeringen istället på frivilliga insatser. Under parollen frihet under ansvar vill man att skogsnäringen ska avsätta ytterligare 2000 km2 frivilligt istället för att skydda skogar formellt som naturreservat och nationalparker. Frivilligheten inom skogsbruket har dock bevisligen inte fungerat och bristen i skogsvårdslagen gör det svårt att effektivt förhindra avverkning av värdefulla skogar.

Miljömärkning av skog genom skogsbrukscertifiering utgör en del av skogspolitiken.
Nyligen anmälde Föreningen Skydda Skogen skogsbrukscertifieringen FSC (Forest Stewardship Council) och de FSC-certifierade skogsbolagen Sveaskog, SCA och Stora Enso till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Det finns åtskilliga bevis för att dessa skogsbolag avverkar skyddsvärda skogar samt avverkar skogar med metoder som vi tolkar strider mot skogsvårdslagen, EU-direktiv eller FSC:s egna certifieringskrav.

Det är naivt att som regeringen nu gör luta sig tillbaka och förlita sig på frivilligheten och ett icke fungerande miljömärkningssystem. Enligt EU utgör utarmningen av den biologiska mångfalden, tillsammans med klimatfrågan, den viktigaste miljöfrågan.
Den biologiska mångfalden är ju avgörande för vår egen arts långsiktiga överlevnad då vi är beroende av naturligt fungerande ekosystem, till exempel genom pollinering, filtrering av vatten, upprätthållande av markens bördighet och renande av luften.

Den levande naturen är även direkt hälsobringande och ökar människors psykiska välbefinnande.
Det är sådana saker som tas för givna eftersom de inte syns i ekonomiska kalkyler, men som vi inte klarar oss utan. En ekonomisk värdering av så kallade ekosystemtjänster kan te sig lockande, däri kan det dock finnas en risk att bara de mest uppenbara nyttigheterna får ett pris. Måttet på en fungerande naturförvaltning är, och bör därför vara, att de naturligt förekommande arterna och deras funktioner ska finnas kvar i landskapet och inte trängas undan eller utrotas.
Föreningen Skydda Skogen föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att peka ut den nödvändiga arealen av områden som behövs för att garantera bevarandet av biologisk mångfald i samtliga landskap.

Vi tror att Naturvårdsverket redan nu har viss insyn i vilka områden som kan behöva skyddas, men Naturvårdsverket kan och bör ta hjälp av allmänhet, forskare och föreningar för att hitta ytterligare viktiga områden. Under utredningen bör områdena undantas från skogsbruk och annan exploatering, såsom gruvnäring eller etablering av vindkraft, tills dess att beslut om skydd tagits. Reglerna om interimistiska reservat bör därför utökas i tid från den nuvarande treårsperioden. Enligt regeringen skall 20 procent av landytan vara skyddad till 2020. De områden som ingår i detta skydd skall ha särskild betydelse för biologisk mångfald, vara ekologiskt representativa och väl förbundna system av reservat, eller innehålla andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder.

Då skogen utgör vårt lands största naturmiljö bör den prioriteras i detta arbete och då särskilt den produktiva skogen. Regeringen bör därför snabbt ge Naturvårdsverket i uppdrag att i första hand ta tag i skyddet av de skogar som är nödvändiga för bevarande av den biologiska mångfalden.
De av statens skogar som har stora naturvärden bör skyddas, resterande delar bör användas som utbytesmarker för att skydda skogar som ägs av privatpersoner. Utbytesmarker är ett väl fungerande verktyg som hittills bara använts i blygsam skala.
I de skogar som ägs av aktiebolag bör aktieägarna och deras representanter ta på sig ett stort ansvar att uppfylla FN:s och Sveriges miljömål.
Avsättningar i privat regi måste göras baserat på naturvärden, och registreras hos Naturvårdsverket, för att uppnå samma långsiktighet som naturreservat. Det är av vikt att bruksmetoderna i skogar utanför skyddade områden anpassas så att utarmningen av biologisk mångfald kan stoppas.

Frida Granström
Stig-Olof Holm
David van der Spoel

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons