Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Replik: Det pågår ingen artutrotning i svenskt skogsbruk

Debatt

Jag gärna vilja se vilka fakta du har som bakgrund för att en artutrotning pågår, likaså för ditt påstående att hyggesbruket är den stora boven i dramat, skriver Marianne Eriksson i en replik till Margareta Wikström.

Annons

Replik till Margareta Wikströms svar på min kommentar angående skogsägarnas ansvar för den biologiska mångfalden: Det är starka uttryck du Margareta Wikström använder. Du skriver att ”läget är ytterst prekärt” och att det pågår en ”artutrotning av gigantiska mått”.

LÄS Margareta Wikströms inlägg här: "Jag vill inte förolämpa skogsägare"

Jag antar att du menar detta i ett globalt perspektiv. Om du menar att dina ord beskriver läget i Sverige skulle jag gärna vilja se vilka fakta du har som bakgrund för detta, likaså för ditt påstående att hyggesbruket är den stora boven i dramat.

Hälften av den svenska rödlistans skogslevande arter finns i ädellövskogar som utgör knappt en procent av våra skogar. Sveriges skogar är i huvudsak barrskogar och blandskogar. På 1950-talet infördes trakthyggesbruket i större skala. Sedan dess har 19 skogslevande arter dött ut. De flesta av dessa var antingen knutna till ädellövträd eller befann sig i den absoluta utkanten av sitt utbredningsområde. Av de 19 arterna var endast fyra helt knutna till barrskog. Tre av dessa var lavar som levde på ett och samma träd i Värmland och inte hittades någon annanstans. Under 2000-talet har ingen barrskogsart noterats som utdöd. På Sveriges lantbruksuniversitets forskarblogg finns en intressant analys av risken för artutdöende i skogen.

Jag vill gärna se fakta på hur hyggesbruk bidrar till artutrotning, skriver debattören.

Det här styrker knappast att trakthyggesbruket orsakar artutrotning. Du förordar ändå hyggesfria metoder. Det kan förvisso gynna vissa kontinuitetskrävande arter. Det stora antal arter som är knutna till lövträd missgynnas dock eftersom de flesta lövträd är ljusälskare som inte trivs i kontinuitetsskog. Där tar granen på sikt över herraväldet. Vinster för klimatet är kopplat till hög tillväxt och uttag av förnybar råvara som ersättning för fossila råvaror. Tillväxten är nästan alltid högre i ett hyggesskogsbruk än ett kontinuitetsskogsbruk.

LÄS OCKSÅ: Replik: Tunga maskiningrepp i kontinuitetsskogar gör att skogen får svårt att återhämta sig

Du skriver också att hyggesfria metoder skulle kunna vara mer lönsamma för skogsägarna. Om så skulle vara fallet är det märkligt att de inte tillämpas i högre grad. Vi har ju en skogspolitik där skogsägaren, med frihet under ansvar, kan välja hur hen vill bruka sin skog inom ramarna för skogsvårdslagen där portalparagrafen handlar om produktion OCH miljö.

LÄS OCKSÅ: Debatt: Förolämpande säga att skogsägare inte månar om biologisk mångfald

Som jag påpekade i min förra kommentar till din debattartikel så gör skogsägarna redan betydligt större avsättningar för naturvård än ”den lilla hänsyn som skogsvårdslagen kräver” (din formulering). Det gläder mig att du trots allt tycker att det finns flera skogsägare som gör ett gott jobb.

Marianne Eriksson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons