Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unionen: Kompetensutveckling nödvändigt för att fortsätta vara anställningsbar

Tiderna förändras. Myten om att man som anställd är fredad för att man har lång anställningstid tack vare Lagen om anställningsskydd (LAS) är numera en sanning med modifikation. Ett företag som står inför en omorganisation kan relativt enkelt få den bemanning man önskar genom att gå på ”tillräckliga kvalifikationer” vid tillsättandet av nya tjänster med stöd av LAS, i stället för anställningstid. Man kan tycka vad man vill om den utvecklingen men så ser verkligheten ut idag.

Annons

När vi lär nytt och vågar utmana oss själva växer vi som människor och det blir roligare att jobba. För Unionens medlemmar är det viktigt att trivas på jobbet, utvecklas och känna trygghet i arbetslivet. För oss landar det i vår hjärtefråga om att ”kompetens ger kraft”, så kallad kompetensutveckling.

För att, så långt det går, skydda dig själv och hålla dig anställningsbar gäller det att hänga med i utvecklingen. Att satsa på din egen kompetens. Kompetensutveckling är planerade insatser som ökar människors kompetens. Det är behoven och förutsättningarna som avgör vilken form av kompetensutveckling som är lämpligast. Kompetensutveckling är alltså mer än betalda kurser. Arbetsrotation, projektarbete och nätverksträffar är andra exempel på aktiviteter som utvecklar kompetens.

Det är, och måste vara, arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en strategi för kompetensutvecklingsarbetet. Det är ett av arbetsgivarnas allra viktigaste ansvarsområden.

För Unionen råder ingen tvekan om att det största ansvaret för att det finns en fungerande kompetensutveckling på företaget ligger hos arbetsgivaren. En av våra motparter, Almega, har tidigare i en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden skrivit att var femte tjänsteföretag inte har någon strategi för, eller saknar uppfattning om, företagets kompetensutvecklingsarbete. Det håller inte! Det är, och måste vara, arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en strategi för kompetensutvecklingsarbetet. Det är ett av arbetsgivarnas allra viktigaste ansvarsområden. Unionens medlemmar har rätt att kräva att arbetsgivaren har en strategi för kompetensutvecklingsarbetet.

Utvecklingen går fort och det gäller att hänga med. Varje enskild medlem måste göra det den kan för att hela tiden hålla sig anställningsbar, skriver debattörerna.

I höstas såg vi ett skräckexempel när Ericsson tvingades varsla 3 000 anställda, för att i samma andetag meddela att man ser ett behov av 1 000 nya ingenjörer på tre års sikt. Så istället för att ha sett till att kompetensutveckla sin egen personal och förbereda sig för framtiden gör man sig av med det gamla för att kunna ta in det nya. Prata om resursslöseri!

Ett välkänt faktum bland våra medlemmar är att när det finns tid till kompetensutveckling finns det inga pengar och när det finns pengar finns det ingen tid.

Samtidigt måste vi vara ödmjuka och inse att saker hänger ihop och att vi alla måste ta ansvar. Regeringen har ett stort ansvar genom politiska beslut. Exempelvis genom möjlighet för företagen till avskrivningar under flera år eftersom detta ska betraktas som investeringar. Det är inte rimligt att kompetensutveckling missgynnas skattemässigt i förhållande till maskiner. Vi anser även att det bör vara fördelaktigt för företag att reservera medel för framtida kompetensutveckling. Ett välkänt faktum bland våra medlemmar är att när det finns tid till kompetensutveckling finns det inga pengar och när det finns pengar finns det ingen tid.

Regeringen har också en stor hemläxa att göra för att universitet och högskolor ska bli mer tillgängliga för dem som finns i arbetslivet. En nidbild som lever kvar är att man satsar på sin egen kompetensutveckling först när man är mellan två jobb. Men mer än 90 procent av oss i yrkesverksam ålder har ju ett jobb, ska vi då inte ha möjligheten att kompetensutveckla oss? Självklart ska vi det! Vi som fackförbund har en viktig pedagogisk uppgift att få våra medlemmar att förstå betydelsen av sin egen kompetensutveckling, att utvecklingen går fort och det gäller att hänga med, och varje enskild medlem måste göra det den kan för att hela tiden hålla sig anställningsbar. Detta sker främst vid utvecklingssamtalen med sin närmaste chef, ett samtal som ska innehålla inventering av befintlig och önskvärd kompetens och där man ska komma överens om vilka aktiviteter på kort och lång sikt som ska genomföras i syfte att utveckla kompetensen.

Mer än 90 procent av oss i yrkesverksam ålder har ju ett jobb, ska vi då inte ha möjligheten att kompetensutveckla oss? Självklart ska vi det!

Unionen Dalarna har tillsammans med ytterligare fem regioner inom Unionen tagit fram en basindustrirapport där vi bland annat intervjuat våra förtroendevalda om framtidens utmaningar. En av sakerna som återkommer genom hela rapporten är behovet av kompetensutveckling. Detta, tillsammans med det akuta behovet att komma till rätta med valideringen av nyanländas kompetens, tog vi bland annat upp när vi träffade riksdagsledamöterna från dalabänken på Outokumpu i Avesta och vår uppfattning är att politikerna är fullt medvetna om problemen. Sveriges största kompetensresurs finns bland alla som idag är yrkesverksamma. Att investera i kompetensutveckling för de som jobbar är avgörande för individens utveckling och trygghet i arbetslivet, för företagens konkurrenskraft och därmed också för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Unionens politiska plattform för kompetensutveckling tar upp detta och mycket mer kring kompetensutveckling, men fem viktiga förslag till förbättring är:

Att en modell för kompetensutveckling med finansiering från stat, arbetsgivare och arbetstagare ska etableras.

Att det skattemässigt ska vara fördelaktigt för företag att reservera medel för framtida kompetensutveckling. Dessa ska, efter samråd mellan arbetsgivare och fack, användas i tider med lägre produktionsaktivitet.

Att studiemedelssystemet ska förändras så att komplettering av högre studier blir möjligt under hela arbetslivet.

Att för att kunna ta tillvara all kunskap som finns i samhället ska det finnas goda möjligheter att få sin så kallade reella kompetens validerad.

Att medarbetare och chef i årliga utvecklingssamtal ska komma överens om vilka aktiviteter på kort och lång sikt som ska genomföras i syfte att utveckla kompetens. Samtalet ska leda till en utvecklingsplan som dokumenteras och följs upp.

Matthias Gran, regionchef Unionen Dalarna

Patrik Sundell, ordförande regionstyrelsen Unionen Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons