Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Våldsförbudet tjänar Sverige

+
Läs senare
/
  • FN-stadgans generella våldsförbud är bra för Sverige, men alltför många avsteg görs från det, menar Lars-Gunnar Liljestrand.

FN-stadgan (1945) har syftet att rädda kommande släktled undan krigets gissel. Grundbulten var därför artikel 2(4)med det generella våldsförbudet. Artikeln är en folkrättslig norm, jus cogens, det vill säga en rättsregel som är absolut och tvingande och som staterna inte kan göra avsteg från ens genom överenskommelser.

Stormakterna i säkerhetsrådet fick vetorätt, men för att balansera deras makt skrev man in det absoluta våldsförbudet vilket var i de mindre staternas intresse. För det alliansfria Sverige med målet att vara neutralt i krig var vetorätten i rådet en förutsättning för medlemskapet 1946.

Hur ser världen ut där FN-stadgan skall tillämpas?

Nato sökte efter det kalla kriget en ny roll, out of area som tillämpades första gången i det olagliga bombkriget mot Jugoslavien 1999. USAs krig mot terrorismen efter 11 september satte FN-stadgan på undantag: USA:s bombkrig mot Afghanistan och Irak. Den Nato-ledda interventionen mot Libyen våren 2011 bröt redan första dagen mot FN-resolutionen och då man ställde sig på ena sidan i ett inbördeskrig. Hösten 2013 var det nära att USA och Frankrike startade en militär intervention i Syrien men hindrades av en massiv fredsopinion världen över, och Syrienfrågan placerades där den hörde hemma, på säkerhetsrådets bord. Ryssland hotade våren 2014 Ukraina med militär intervention och stödde med rysk militär övertagandet av Krim.

Det har pågått, och pågår, en strid om våldsförbudet i FN-stadgan. Grovt sett återfinner man på den ena sidan västmakter med USA i spetsen men sedan 2014 även Ryssland där Putin som ursäktade agerandet mot Ukraina med att USA också kränker folkrätten. De driver en flexibel linje, som öppnar för doktriner om humanitär intervention och R2P (Responsibility to Protect) samt förebyggande självförsvar.

På den andra sidan har vi stora delar av världens övriga stater, utvecklingsländerna, men också tunga stater som Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika. De står för en restriktiv linje, som är avvisande till sådana doktriner.

Duger FN-stadgan idag?

Ja, den är viktigare än någonsin, särskilt försvaret av våldsförbudet. Tyvärr har Svenska FN-förbundet inte bidragit här. Man relativiserar våldsförbudet genom att påstå att stater kan kringgå våldsförbudet, vill avskaffa vetot, ger missvisande information om att generalförsamling kan besluta om krig och ser staternas nationella suveränitet som ett hinder. Dess ordförande Aleksander Gabelich agerar för militär intervention i Syrien.

Vad skall vi som värnar om FN-stadgan göra istället?

Det går att påverka: opinionsbildning är viktigt! Världsopinionen avstyrde en militär intervention i Syrien, och generalförsamlingen tog förra året en tydlig resolution mot användning av drönare i strid mot folkrätten.

En överväldigande majoritet av världens stater slår vakt om FN-stadgan.

Sverige är ett litet alliansfritt land som har allt intresse av att FN-stadgan upprätthålls. Att stå för detta borde också vara den viktigaste uppgiften för Svenska FN-förbundet.

Lars-Gunnar Liljestrand

Ordförande i Föreningen FiB-juristerna

LÄS OCKSÅ: Vi värnar stadgan- men också värnlösa människor

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons