Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vattenfall svarar kritikerna om vattenkraften: Håll er till fakta

/

Vattenfall svarar nu Birger Schlaug (med flera) som tidigare skrivit att "Vattenfalls inlägg om vattenkraften är genant okunnigt". Bland annat menar Vattenfall att kritikerna missbedömt hur stora fiskeintäkter som miljöåtgärder skulle generera och vill att diskussionen istället bygger på verklig fakta.

Annons

I Dala-Demokraten 8/3 skrev Birger Schlaug med flera ett inlägg med rubriken "Vattenfalls inlägg om vattenkraften är genant okunnigt" . Den springande punkten när ökad fisketurism och miljöåtgärder på vattenkraften diskuteras är hur mycket fisk som kan fås fram vid olika vattenflöden. Dessvärre finns det ingen sådan analys i de rapporter som författarna till debattartikeln hänvisar till - vare sig hur mycket fisk som återskapas eller hur stora produktionsförluster det blir på den svenska vattenkraften.

Jag hänvisade i vår första debattartikel till en rapport som Vattenfall tagit fram med anledning av Vattenverksamhetsutredningen. I utredningen fanns en lista över aktuella miljöåtgärder för i princip alla större vattenkraftverk. Eftersom utredningen inte räknade på vilka konsekvenser de föreslagna miljöåtgärderna skulle få så gjorde vi det. Allt underlag som vi använt finns tillgängliga på vår webbplats.

Den helt avgörande faktorn är hur mycket vatten som ska släppas förbi vattenkraftverken i de torrfåror som finns nedanför de stora vattenkraftverken. Vi använde det som kallas medellåg vattenföring (MLQ) när vi räknade – ett begrepp som används av flertalet myndigheter, domstolar och intressegrupper, dvs inget som vi själva har hittat på.

Resultatet visade att om de åtgärder som angavs i Vattenverksamhetsutredningen skulle genomföras, dvs att införa fiskvandringsvägar överallt och spill som motsvarar medellåg vattenföring så reduceras dagens vattenkraftproduktion med ca 20 procent. Det är fakta.

LÄS MER: Mindre vattenkraft ger inte mer fisketurism

I de flesta fall med medellåg vattenföring (MLQ) tål inte de återskapade fiskbestånden något omfattande sportfiske. Med lägre vattenflöden blir möjligheterna att bedriva ett stort sportfiske ännu mindre eftersom fiskbestånden påverkas negativt.

Birger Schlaug och hans medförfattare för fram att "fiskodlingar genetiskt sett är en katastrof". Vem säger det? Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört en stor studie där man genom att analysera fiskfjäll tagen från lax före kraftverksutbyggnaderna i Östersjöälvarna med fjäll från kompensationsodlad lax kan se att dessa genetiskt inte skiljer sig på ett betydande sätt.

I rapporten "Rikedomar runt rinnande vatten", som är utgångspunkten för denna diskussion, finns en intäktsbedömning som författaren själv genomfört utan något speciellt underlag. Ett prioriterat projekt enligt rapporten är torrfåran nedanför Letsi kraftstation i lilla Lule älv. Författaren har bedömt den ekonomiska potentialen för fisket i detta projekt till 20 miljoner kronor per år. Kostnaden för att spilla medellåg vattenföring (23-29 m3/s) uppgår till 80-120 miljoner kronor per år i Letsi torrfåra. Till det kommer också förlusten av förnybar energi motsvarande ca 90 GWh. Det är mer elenergi än vad hela Jokkmokks kommun använder.

LÄS MER: Vattenkraftens miljöanpassning livsavgörande för glesbygden

Om man enbart tappar 10 m3/s i Letsi torrfåra skapas möjlighet för strömvattenlevande organismer att etablera sig i området och ett strömvattenekosystem skapas. Det motsvarar ett mindre vattendrag och är ofta allmänt förekommande i närliggande biflöden.

De vattenlevande växter, bottendjur och fisk som öring och harr som skulle etablera sig i ett sådant habitat kan därför redan antas finnas i avrinningsområdet. Men denna naturliga population är inte ett tillräckligt underlag för ett omfattande sportfiske. Det skapade strömhabitatet i en torrfåra kommer dessutom att utsättas för snabba och mycket kraftiga flödesförändringar t.ex. när dammluckorna öppnas eller vid höga flöden då spill sker. Snabba flödesförändringar sker av dammsäkerhetsskäl och är svåra att undvika men medför en kraftig störning för återskapade lek- och uppväxtområden för fisk och etablerade bottendjur.

Ett sådant spill i Letsi kraftstation på ca 10 m3/s betyder en produktionsförlust till ett värde av 40 miljoner kronor per år. Denna kostnad ska ställas mot värdet av att återskapa en strömvattenmiljö motsvarande ett mindre vattendrag i närområdet.

Enligt forskning vid Luleå tekniska universitet skulle det med ett spill på 10 m3/s vara möjligt att plantera ut 3000 3-åriga fiskar årligen i Letsi torrfåra. Intäkterna från fisket har beräknats utifrån motsvarande fiske i den oreglerade Kaitumälven. Fisketuristintäkterna skulle kunna bli i storleksordningen 300 000-350 000 kronor per år till bygden enligt uppsatsen. Det är långt ifrån de påstådda 20 miljoner kronorna.

Vattenfall ser fram emot en fortsatt saklig diskussion om vattenkraftens roll i det framtida svenska energisystemet. Men en sådan diskussion måste bygga på de fakta som finns om vattenkraften, dess miljöpåverkan och vad som är rimliga miljöåtgärder att genomföra. Vi ställer gärna upp med mer fakta och dialog om så behövs utan att påstå att vi vet allt.

Claes Hedenström

Policyansvarig vattenkraft, Vattenfall

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons