Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett tufft ekonomiskt läge

Ledare

Krönika: Grekland

Annons

Den ekonomiska krisen i Grekland tycks inte ha något slut. Nu är det åter risk att statskassan blir tom och den dagen kommer att infall i juli om inte nya nödlån beviljas.

Greklands statsminister Alexis Tsipras hoppas dock på att en överenskommelse ska nås vid ett möte den 20 februari. Finansmarknaden tror dock mindre på att det blir en överenskommelse om nya nödlån och räntan på tvååriga grekiska obligationer har höjts till runt tio procent på bara två månader.

Det kan jämföras med de svenska och tyska räntorna som ligger på minus.

Grekland ska betala fyra miljarder euro i juli. De pengarna finns inte och ett nytt nödlån går till att betala av på de gamla.

Eurozonen tar och ger. Grekland sitter i en rävsax.

Krisen tog fart 2009 och visst kan man skylla mycket på Grekland att krisen inte har lösts under de år som gått, men mycket skuld ligger hos långivarna som i främsta hand varit ute för att skydda sina tillgångar.

Greklands statsskuld uppgår till 180 procent av BNP. Skulden är stor, men det finns länder som har större statsskuld utan att det talas om kris. Japans statsskuld uppgick 2015 till 243 procent.

Grekland toppar EU-ligan vad gäller statsskuld följt av Italien och Portugal, men det är många fler länder, inklusive Frankrike och Tyskland, som ligger över den gräns som EU satt upp.

Grekland toppar EU-ligan vad gäller statsskuld följt av Italien och Portugal, men det är många fler länder, inklusive Frankrike och Tyskland, som ligger över den gräns som EU satt upp.

Internationella valutafonden (IMF) har pressat på för att eurozonen ska gå med på betydande skuldavskrivningar för att få ner Greklands skulder till en mer acceptabel nivå. Därefter skulle då IMF kunna ge nya lån.

Vad som kommer att hända är ovisst. Den politiska situationen i Grekland är osäker. Alexis Tsipras (vänster-)parti Syriza har tappat i opinionsmätningarna och stöds nu av 18 procent. Borgerliga Ny Demokrati når nära 30 procent.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras.

Övriga partier ligger under tio procent av väljarstödet. Hur en majoritet skulle kunna formas om det vore val i dag är ovisst.

En sak har dock hänt på politikens vänstersida. Det är att Georgios Papandreou, som bildade nytt parti 2015, nu har återvänt till socialdemokratiska PASOK genom att partierna slagits samman och partiet når nu cirka fem procent.

Vad detta kommer att innebära är osäkert. Papandreou och PASOK har fått skulden för krisen fast det var borgerliga Ny Demokrati som till stor det bäddade för krisen. PASOK är dock inte utan skuld, men hade oturen att sitta vid makten när krisen utlöstes.

Det finns förhoppningar om att PASOK nu ska resa sig och bli alternativet i grekisk politik, som det var när PASOK och Ny Demokrati växlade vid makten.

Ett problem i dag är dock att partiet inte har en karismatisk partiledare, som det hade när Georgios Papandreous far Andreas bildade partiet och förde det till makten.

Annons
Annons
Annons