Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Göran Greider: En lätt förälskelse över blockgränserna

Partiledardebatt i Falun

Annons

Folkfest? Nej, det är att ta i. Men det blev en fri och smått upprymd stämning vid lunchtid på onsdagen på Högskolan i Falun. Folk satt och stod och lyssnade på debatten mellan Jonas Sjöstedt och Annie Lööf.

Studenter som annars kanske inte självmant skulle gå för att bevittna en partipolitisk debatt lutade sig över räckena för att höra vad politikerna sa och många andra hade sökt sig upp till Lugnet denna onsdag.

Lööf och Sjöstedt är på många sätt två ytterkanter i svensk politik. Centerledaren är ideologiskt den mest utpräglat nyliberala borgerliga partiledaren.

Hon har nämnt Margaret Thatcher som sin politiska förebild och i början av sin politiska karriär fick man en känsla av att hon helst ville bli av med alla landsbygdsfrågor och istället utgå från Stureplan.

På senare år har hon möjligen lite grann skakat av sig sin Timbrouniform och har dessutom framträtt som en av de hårdaste kritikerna av SD:s främlingsfientliga politik. Men centern är ändå det mest extrema skattesänkarpartiet i svensk poltik.

Jonas Sjöstedt är vänsterledaren som vill driva regeringen åt vänster med en politisk linje som egentligen är densamma som den socialdemokratin hade fram till ungefär Palmes död. Om Palme vaknade upp idag skulle han inta samma kritiska hållning till vinster i välfärden som Sjöstedt.

Sjöstedt skulle lite motsägelsefullt kunna betecknas som en mycket saklig vänsterpopulist (ordet vänsterpopulist är för min del inte negativt laddat).

Partiledarna Jonas Sjöstedt (V) och Annie Lööf (C) debatterar på högskolan i Falun onsdag 8 november 2017. Foto: Göran Greider.

SE ÄVEN: Greider hyllas av Filip & Fredrik för sitt glow - "Jag har klippt mig, det kanske är det"

När Sjöstedt och Lööf drabbade samman på onsdagen framkom knappast något nytt – vi hade hört det mesta förut. Det nya och fräscha var istället själva lokalen, platsen, sammanhanget.

Vi är så vana vid stenhårt regisserade TV-debatter, där alla talar med andan i halsen, att en debatt av det slag som ägde rum i Falun faktiskt kändes som en befrielse. Plötsligt fanns det tid för längre utläggningar.

Debattörerna tänkte mer på dem som var närvarande i lokalen än på vilket intryck de skulle göra på en TV-skärm. Bägge refererade till lokala frågor – Sjöstedt drömde om att bygga ut Västerdalbanan och Lööf hyllade den marknadifierade skolvärlden i Falun (skoljätten Academedia har närapå monopolställning numera).

Partiledarna Jonas Sjöstedt (V) och Annie Lööf (C) debatterar inför en stor publik på högskolan i Falun onsdag 8 november 2017. Foto: Göran Greider.

Och publiken fick ställa frågor som inte passerat via någon producent – en ung kvinna ställde sig upp och frågade om någon av dem var för införandet av en köttskatt, eftersom köttätandet bidrar till klimatproblemen mer än mycket annat. (Ingen av dem var för det).

Jag tror att politiken vitaliseras av den här typen av debatter. Det är också roligt att se att två politiker som står så långt från varandra ideologiskt kan debattera på ett vänligt sätt: Det blev lite av en kärleksrelation över blockgränsen.

Men i så fall bara en flyktig och omöjlig förälskelse eftersom Lööf och Sjöstedt aldrig någonsin kommer att nå några överenskommelser sinsemellan. (Även om de båda lovade att driva på gemensamt för en bättre assistanslag).

Debatten mellan Sjöstedt och Lööf på onsdagen var befriad från en hel del av mediekratins makt och inflytande. För även om det var gott om reportrar på plats så talade trots allt två oregisserade personer med varandra. Jag gillade det.

De bästa dragen i svensk politik och i svenskt samhälle drevs fram av folkrörelser under loppet av ett sekel. Det var långt före medialiseringens epok. Lek med tanken att medier och sociala medier hade haft lika stort inflytande på politiken under det samhällsbyggande seklet som idag – ja, då hade antagligen aldrig de där sociala och kollektiva rörelserna som byggde Sverige genom att människor möttes ansikte mot ansikte fått luft under vingarna.

Idag talar statsvetare om mediekratins makt över politiken och samhället. Det driver det politiska samtalet mot fragmentisering och personfixering.

Debatten mellan Sjöstedt och Lööf på onsdagen var befriad från en hel del av mediekratins makt och inflytande. För även om det var gott om reportrar på plats så talade trots allt två oregisserade personer med varandra. Jag gillade det.

Annons
Annons
Annons