Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Götesson: Greklands ekonomiska kris bara fortsätter

Ledare

Krönika: Grekland maj 2017 del 1

Annons

Greklands ekonomiska kris bara fortsätter och egentligen händer ingenting som gör att någon ljusning kan skönjas. Räddningspaket med stödlån förhandlas regelbundet fram, men den grekiska statens finanser ser inte ut att bli bättre annat än marginellt.

Frågan är hur mycket trixande det ligger bakom siffror som visar att det blir lite överskott i budgeten. En annan fråga är hur mycket lidande detta kostar dem som har det sämst ställt i landet.

Frågan är hur mycket trixande det ligger bakom siffror som visar att det blir lite överskott i budgeten. En annan fråga är hur mycket lidande detta kostar dem som har det sämst ställt i landet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel är motståndare till att Grekland ska få skuldlättnader, vilket Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har lovat att Eurogruppen ska undersöka vid ett möte den 22 maj.

Tyskland har stora ekonomiska intressen kopplade till det som händer i Grekland. Så har till exempel tyska Fraport fått ta över 14 grekiska flygplatser. Och även andra nationella tillgångar har sålts ut med motiveringen att pengar ska in och att privatisering är av godo.

Greklands offentliga egendom har tidigare värderats till 50 miljarder euro. Den summan räcker inte till för att betala landets skulder om ligger på 80-90 miljarder euro. Var ska då resten tas?

Det som finns att hämta in är pengar från den privata marknaden, som att höja skatten för grekiska företag och att sänka löner och pensioner ytterligare.

Höjda skatter för företag kan naturligtvis vara en väg. Men det är också mycket troligt att många företag kommer att slås ut med ökad arbetslöshet som följd. Och är det något som inte behövs så är det mer arbetslöshet.

Landet kämpar fortfarande med en arbetslöshet som ligger på strax under 25 procent. I mars var siffran 23,5 procent, den sämsta siffran bland alla EU-länder. Spanien låg tvåa med 18,2 procent och Cypern trea med 12,5 procent.

Tiggare och hemlösa har blivit fler i Athen, antalet tycks öka för varje år. En del av tiggarna är dock från andra länder. Tiggandet är ett resultat av den höga arbetslösheten.

Grekland har dock visat upp sämre siffror. Arbetslösheten har gått ner något, men en del av minskningen har skett genom att människor flyttat till andra länder. Ungdomsarbetslösheten har också gått ner, men är fortfarande mycket hög.

De som flyttar är ofta högutbildade, läkare, tandläkare och sjuksköterskor, som har lätt att få jobb i länder där dessa yrken är bristyrken. Men också människor med andra yrken som snickare och lastbilschaufför har flyttat.

Det är bra att människor får jobb någon annanstans, men landet dräneras också på välutbildade människor.

Grekernas förhållande till EU och euron är motsägelsefullt. Undersökningar har visat att stödet för EU sjunker och att många vill lämna EU, men behålla euron.

En så kallad Grexit är ingenting som lockar, men det finns också de som förespråkar en återgång till drachman, som en lösning på åtminstone en del av landets ekonomiska problem.

Vad en återgång skulle innebära är osäkert, men under den tid drachman var landets valuta så användes devalveringsverktyget, som ett sätt att stabilisera ekonomin, men det gjorde också att importvaror blev dyrare.

När euron infördes så höjdes visserligen priserna, men landet fick också en stabilare valuta och då sattes en lånekarusell igång och denna lånekarusell kom sedan att starkt bidra till den ekonomiska krisen.

Dock har stödet för en återgång till drachman ökat över tid och stödet för EU sjunker också över tid.

Vad som kommer att hända är osäkert. Det finns flera alternativ.

Annons
Annons
Annons