Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Greider: Goodbye, Leif Östling

Greider: Goodbye, Leif Östling

Annons

Goodbye, Leif Östling. Det var vad jag och massor av andra människor direkt tänkte när vi i söndags kväll hörde denne ordförande för Svenskt Näringsliv (och tidigare VD för Scania) tala om sin skatteplanering. Han har undanhållit den svenska staten miljontals kronor genom att ha tillgångar i ett bolag i ett skatteparadis. När han av SvT:s reporter får frågor om detta, blir han nervös, försöker skratta bort, ja, till och med svära bort det faktum att han undanhåller svenska staten skatt.

Det är inte olagligt, det han gör. Men - det är omoraliskt. Östlings uttalande om att han ändå inte fått ut något av den svenska välfärden har redan drivit många människor till raseriets gräns. Har inte Östling gått i skola som barn? Har han aldrig varit sjuk? Har han aldrig åkt på vägar som finansierats av det allmänna? Och så vidare. Vad skulle inträffa om fler och fler tänkte som herr Östling, att jag betalar väl just så mycket skatt jag vill och inte mer än så?

Har inte Östling gått i skola som barn? Har han aldrig varit sjuk? Har han aldrig åkt på vägar som finansierats av det allmänna? Och så vidare. Vad skulle inträffa om fler och fler tänkte som herr Östling, att jag betalar väl just så mycket skatt jag vill och inte mer än så?

När en ordförande för Svenskt Näringsliv så lättvindigt försöker prata bort ett skatteplanerande som underminerar den välfärd som alla andra måste vara med och betala för, ja då har den organisationen råkat i kris. Svenskt Näringsliv företräder exempelvis en rad så kallade välfärdsföretag som direkt lever på den svenska skattebasen. Är det rätt av deras ledningar att också undanhålla pengar som borde beskattas? Man kan vara rätt säker på att det blir mycket svårt för svenskt Näringslivs ordförande att i fortsättningen diskutera skattefrågor utan att rodna över hela kroppen.

VISBY 2017-07-03Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling intervjuas av TT under politikerveckan i Almedalen 2017.

Det var på söndagen som skandalen briserade. I ett internationellt samarbete mellan hundratals journalister i en rad länder har dokumentläckor från en stor juristbyrå granskats. Privatpersoner och företag som placerat pengar i olika skatteparadis har avslöjats. Det största bytet hittills är förstås Donald Trumps handelsminister, som tycks vara delägare i ett företag som handlar med oligarker som står Putin nära (trots de sanktioner som existerar). Men i olika länder är det människor ur eliterna som påkommits med omoraliska affärer. Exempelvis har självaste den brittiska drottningen investerat pengar i en fond på skatteparadiset Cayman Islands. Jätteföretag som Nike och Apple hör till dem som på olika sätt undvikit att betala sina skatter.

Förra året briserade den så kallade Panamaskandalen då det bland annat visade sig att dåvarande svenska storbanken Nordea hade varit ytterst behjälpliga med att placera pengar åt rika människor för att de ska slippa skatt. Skatteverket räknar med att varje år undandras den svenska staten skatter på runt 40 miljarder kronor.

Ojämlikheten tilltar i världen och ett litet men växande skikt i den globala eliten berikar sig allt mer. Och när de sitter där med sina enorma inkomster tycker de uppenbarligen att de måste försöka slippa betala så mycket skatt. Det är ju så alla andra gör, tänker de. Ungefär så svarade också Leif Östling på hur han kom på idén att placera sina pengar utomlands. I brittiska the Guardian säger en ledande ekonom: ”När ojämlikheten ökar, blir det en elitsport att undfly skatter genom utlandsplaceringar”.

Det är enorma pengar som idag undandras världens stater. Och det har blivit värre. Ojämlikheten tilltar i världen och ett litet men växande skikt i den globala eliten berikar sig allt mer. Och när de sitter där med sina enorma inkomster tycker de uppenbarligen att de måste försöka slippa betala så mycket skatt. Det är ju så alla andra gör, tänker de. Ungefär så svarade också Leif Östling på hur han kom på idén att placera sina pengar utomlands. I brittiska the Guardian säger en ledande ekonom: ”När ojämlikheten ökar, blir det en elitsport att undfly skatter genom utlandsplaceringar”.

En elitsport? Ja. Men en sport utan regler. Och en sport som heller inte önskar sig några åskådare. Nu har media och allmänhet fått en liten titt in genom skatteparadisets portar – och det som sker därinne bidrar till misären i världen.

Annons
Annons
Annons