Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Greider: Löfven är orkanens stilla punkt

Greider: Löfven är orkanens stilla punkt

Annons

När en klar höstsol lyser på de folkvalda som stegar mot riksdagen för riksmötets öppnande – då känner jag alltid en viss högtidlighet. Demokrati är vackert. En antimonarkist som jag kan en sådan dag till och med känna välvilja mot självaste kungen när han öppnar mötet och den här gången till och med talar rätt väl om de utmaningar som kommit och gått genom det senaste seklet. Nils Landgrens röda trombon, som utgjorde det musikaliska inslaget, ramade dessutom in denna demokratiska ritual på ett vackert sätt.

En antimonarkist som jag kan en sådan dag till och med känna välvilja mot självaste kungen när han öppnar mötet och den här gången till och med talar rätt väl om de utmaningar som kommit och gått genom det senaste seklet. Nils Landgrens röda trombon, som utgjorde det musikaliska inslaget, ramade dessutom in denna demokratiska ritual på ett vackert sätt.

Och så kliver statsminister Stefan Löfven upp i talarstolen för att leverera regeringsförklaringen. Regeringsförklaringar är sällan några kioskvältare och det blev heller inte denna. Löfven valde en rättså lågmäld linje, utan hårda konfrontationer med oppositionen. Men även i den lågmäldheten finns naturligtvis politisk strategi: Han känner antagligen hur förtroendet för honom som statsminister har växt den senaste tiden. Det misstroendespektakel som Alliansen i samverkan med Sverigedemokraterna hotar med går knappast hem hos väljarna; bara var tredje Alliansväljare menar i en ny opinionsmätning att det vore rätt att fälla försvarsminister Peter Hultqvist. Stefan Löfven har genom allt detta, och även tidigare, stått stilla i stormarna och det vinner han naturligtvis på i längden.

Stefan Lölfven går bredvid frågorna om lag och ordning. Bra, men han borde vandra med välfärden också och mycket mer.

Man kan hävda att det faktum att hans regering mot alla odds, och tvärs igenom stora kriser och ändlös turbulens, lyckats regera landet i tre år liknar ett smärre mirakel. Det parlamentariska faktum att borgerligheten med SD;s hjälp hela tiden haft ett maktskifte inom räckhåll har än så länge inte omvandlats till handling: Alliansen vill inte ta över nu. Och det kan mycket väl gå så att misstroendeförklaringen mot Hultqvist till sist inte får stöd av i vart fall Centern och Liberalerna. Det är inte lätt för dem att backa från kravet, men särskilt Lööf och Björklund inser nog att de skulle förlora i opinionen på ett sådant steg. SD-ledaren Jimmie Åkesson skräder däremot inte orden: Han slår som den äkta högerpopulist han är fast att Löfven ljuger om Transportskandalen och tänker rikta misstroende mot statsministern.

Det misstroendespektakel som Alliansen i samverkan med Sverigedemokraterna hotar med går knappast hem hos väljarna; bara var tredje Alliansväljare menar i en ny opinionsmätning att det vore rätt att fälla försvarsminister Peter Hultqvist. Stefan Löfven har genom allt detta, och även tidigare, stått stilla i stormarna och det vinner han naturligtvis på i längden.

I varje orkan finns en stilla punkt. Och just nu verkar det vara svetsaren från Örnsköldsvik. Någon stark idépolitisk svetslåga är han inte men han jagar inte upp sig i onödan och det verkar väljarna gilla.

Rachel Carson, som skrev tyst vår.

Det fanns några glädjande inslag i regeringsdeklarationen. Jag blev glatt överraskad av att Löfven citerade den amerikanska miljökämpen Rachel Carson. Det var hon som skrev Tyst vår i början av sextiotalet, vilket var en av startsignalerna för den globala miljörörelsen. Klimat och miljöfrågor lyser på ett häpnadsväckande sätt med sin frånvaro i svensk – och internationell – politisk debatt sedan flera år tillbaka, trots bränder, översvämningar, orkaner, torka. Men vi lever i det sjätte massutdöendets epok och vårarna kommer att bli allt tystare när arterna en efter en dör bort.

Det fanns några glädjande inslag i regeringsdeklarationen. Jag blev glatt överraskad av att Löfven citerade den amerikanska miljökämpen Rachel Carson. Det var hon som skrev Tyst vår i början av sextiotalet, vilket var en av startsignalerna för den globala miljörörelsen.

Klimatet kan inte vänta, slog Löfven fast. Bra. Men jag tror att regeringen bör jobba mycket hårdare för att fram till nästa val lyfta alla slags miljö- och klimatfrågor, inte först och främst för att regeringspartnern Miljöpartiet behöver det, utan för att det politiska förnuftet kräver det. Det är också frågor där det rödgröna blocket har ett mentalt försteg framför alla andra partier på andra sidan blockgränsen.

Lag och ordning var annars ett bärande tema i Löfvens regeringsdeklaration. ”Samhället ska alltid vara starkare än gängen” hette det och det är naturligtvis bra sagt. Jag tror ändå att det är ett misstag av regeringen att starkare betona lag och ordningsfrågor än välfärden. I frågor om lag och ordning, polis och försvar, kommer högern alltid att kunna bjuda över de rödgröna. I frågor om välfärd är det tvärtom: Där vinner de rödgröna alltid budgivningen.

Svensk politik är rörigare än vad den varit sedan 1920-talet. Det är genuint svårt att förutsäga vart det hela ska ta vägen. Så mycket är ändå klart, att Löfvens regering just nu har samhällsekonomin och viljan till politisk stabilitet på sin sida. Det som saknas är en verklig välfärds- och klimatpolitisk reformvåg.

Annons
Annons
Annons