Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Greider: Skolan hotas av medelklassens egoism!

Ledare

Greider: Skolan hotas av medelklassens egoism!

Det var ytterst lärorikt att under torsdagen och fredagen ta del av de borgerliga partiernas reaktioner på Skolkommissionens förslag. De raljerade rätt hejvilt över vad dessa skolforskare och professionella inom lärarskrået kommit fram till. Och det framgick väldigt klart att borgerligheten helt enkelt inte vill göra något åt den tilltagande segregationen i skolan – alltså det faktum att klassamhället flyttat in i skolvärlden.

Borgerligheten, inklusive Svenskt Näringsliv och friskolebranschen, har egentligen bara ett intresse som de slåss för: bevarandet av allt det som är marknadslikt i skolan, dvs det fria skolvalet och friskolesystemet (inklusive vinstmöjligheterna som finns i branschen).

Ändå vet vi att det är just detta som sorterar upp eleverna i hög- och lågpresterande, i etniskt svenska barn och invandrarbarn, ja som med våldsam kraft återskapar klassamhället. Ta Nyköping. Där har kommunen sedan några år tillbaka genomfört en mycket lyckad omstöpning av skolsituationen. I kommunen fanns tidigare fyra högstadieskolor i olika stadsdelar. När det fria skolvalet och närhetsprincipen fick verka ledde det naturligtvis till att segregationen blev stor. Resursstarka barn gick på vissa skolor, elever från resurssvaga områden på andra skolor. Tjänstemännen i kommunen fick då idén att slå ihop de fyra skolorna och skapa en enda (om än i två byggnader) och politikerna slöt brett upp på idén.

Skolavslutning.

Man gjorde alltså upptagningsområdet bredare och mer socialt sammansatt. Och det visar sig fungera bra. Den sociala mångfalden är mycket större nu i klasserna och det ser ut som om genomsnittsbetygen är på väg att förbättras. Kamrateffekterna slår igenom när svagare elever hjälps upp av att det i samma klassrum sitter mer motiverade elever.

Problemet är bara detta: I Nyköping tycks ansökningarna till friskolorna nu istället öka. Delar av medelklassen letar upp flyktvägar ur den sociala mångfalden och sätter helst sina barn i andra skolor, på tvärs mot allt vad idén om det allmänna bästa säger.

Så länge friskolesystemet och det fria skolvalet kvarstår är det antagligen omöjligt att i grunden göra något åt segregationen, den segregation som bidrar till att sänka elevernas prestationer när hög- och lågpresterande skiljs åt.

Skolkommissionens förslag pekar åt rätt håll. Man vill ha en starkare statlig och regional styrning av en på många sätt fortfarande svårt kommunaliserad skola. Mer resurser ska styras över till socioekonomiskt svaga elever. Det finns en rad konkreta förslag och allmänna föresatser som på ett seriöst sätt visar en väg ut ur den marknadsliberala återvändsgränd som svensk skola hamnat i.

En åtgärd för att bryta segregationen som föreslås är lottning till populära skolor. I dagsläget är det ju så att välinformerade och resursstarka familjer åt sina barn paxar en plats till de mest attraktiva skolorna, ofta redan på BB. Skolkommissionen föreslår att platser till sådana attraktiva skolor ska kunna lottas ut. Det skulle kunna bryta en del av segregationen och göra sådana skolor mer sammansatta när det gäller elevernas socioekonomiska bakgrund.

Men borgerligheten, med Jan Björklund i spetsen, slår bakut. Privilegierna hos dem som gynnats allra mest av det fria skolvalet hotas – och att avvärja det hotet är för Björklund och de flesta borgerliga kommentatorer långt viktigare än att försöka göra något åt segregation och djupnande klassamhälle i skolvärlden.

Lotteri är naturligtvis en nödlösning, ja en nödutgång ur den fälla som skolval och friskolor skapat. Men det är fascinerande att se hur de privilegierade och deras språkrör reagerar när problemet diskuteras: De slutar tänka rationellt och klamrar sig fast vid sina egenintressen. Den infekterade skoldebatten vittnar på ett tragiskt sätt om hur sekundärt tanken på det allmänna bästa idag är i svensk politik.

Den socialliberale filosofen John Rawls lanserade en gång en berömd tankefigur: Hur skulle människor utforma sitt samhälle om de på förhand inte visste på vilken plats i samhället de skulle födas? Det kräver djärvhet i tanken när en nu privilegierad person, bakom ”en slöja av okunnighet”, tvingas tänka sig in i att födas in i exempelvis en invandrad familj utan några akademiska traditioner.

Hur skulle en skolpolitik se ut om den formulerades från den klassiskt socialliberala utgångspunkten? Tja, den skulle långt mer likna skolkommissionens förslag än Jan Björklunds fasthållande vid ett system som gynnar de redan gynnade.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons