Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Ronny Svensson: Kanske ett steg åt rätt håll

Krönika: Regeringens landsbygdspaket

Annons

Äntligen kom, för några dagar sedan, en någorlunda tydlig signal från den S-ledda regeringen om att det krävs aktiva satsningar på landsbygden, om vi inte skall skänka regionerna utanför storstäderna ett evigt utanförskap.

Klyftorna mellan stad och land har nämligen växt kraftigt sedan början av 1990-talet: Detta trots att landsbygdens resurser, kunskap och utvecklingspotential är mycket stor och som behövs för landets fortsatta välfärd och nödvändiga förändringar. 2000-talets insatser för landsbygden har som helhet varit erbarmligt svaga, sett utifrån partiernas försäkringar om att hela Sverige ska leva.

När regeringen aviserade sin nya linje i den regionala politiken fanns en del bra inslag som nya servicekontor på tio platser – ett förslag som kom redan 2009 och omfattade landets samtliga 290 kommuner – fler lokala lärcentra, bättre vägar och kollektivtrafik samt 3000 gröna jobb. Totalkostnaden är 1,2 miljarder kronor för det paket som skall förverkligas nästa år.

Förslagen hade inte några inslag av överraskningar, om vi bortser från den i detta sammanhang något aparta propån om att satsa på Göta Kanal. Sett i relation till bland annat behovet att ge järnvägen mellan Mora och Stockholm en anständig standard samt den nödvändiga upprustningen av E45 och Inlandsbanan kan kanalen på västgötaslätten te sig lite udda.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Man kan värdera detta landsbygdspaket utifrån olika perspektiv. Det som definitivt är uppmuntrande är att satsningarna bryter en lång period av en förlamande passivitet under ett par decennier kring vad som händer utanför storstadstullarna.

Att föra in det i valrörelsen är också utmärkt. Men det finns förstås ett antal men som samtidigt infinner sig när man gör en helhetsvärdering av Löfvenpaketet.

När vi för inte så länge sedan fick Trafikverkets långtidsplan för investeringar de närmaste 12 åren såg vi inte så mycket av strukturellt viktiga investeringar utanför storstäderna. Dalarna fick bara småsmulor från de flera hundra miljarderna fram till år 2029 även om Riksdagen kan ändra en del.

När Sverigeförhandlingen, som fått i uppdrag att prioritera framtidens höghastighetslinjer (eller högre hastigheter) på järnvägen och bostadsbyggandets regionala profil, ser vi att det bara handlar om storstäderna och stråken dem emellan.

En annan statlig utredare presenterade förra veckan ett likaledes kontroversiellt förslag om att bygga nio helt nya städer utanför Stockholm/Uppsala och Göteborg. Gävle fick också ett litet omnämnande.

Inte i något avseende ifrågasattes den fortsatta och i Europa unika snabbutbyggnaden av främst Stockholmsregionen trots att satsningarna skulle fortsätta att dränera övriga Sverige på åtskilliga miljarder kronor.

Regeringens trovärdighet kring landsbygdsfrågorna sätts nu på spel. Vad kommer efter 2018 och vad händer med storstädernas kolossala expansionsplaner?

Och inte nog med det. I början av september publicerade Stockholmsregionens eget planeringskontor en gigantisk expansionsplan för regionens befolkning och arbetsmarknad utan att ett ögonblick sätta det i relation till landets totala utveckling och resurser.

Regeringens trovärdighet kring landsbygdsfrågorna sätts nu på spel. Vad kommer efter 2018 och vad händer med storstädernas kolossala expansionsplaner?

Annons
Annons
Annons