Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sundberg: Bra med vinsttak i välfärden

Regler för välfärdsföretag

Annons

Jag var emot friskolor och tyckte den allmänna skolan, med geografisk upptagning, skulle vara så bra som möjligt, med skickliga lärare, bra lokaler med mera. Men friskolor infördes, med parollen valfrihet. Och vem väljer egentligen, är det eleverna eller föräldrarna? Vad väljs bort? Är det vissa skolor i kommunal regi? I så fall varför?

När det var debatt om friskolor för 25 år sedan talades det om behovet av alternativ pedagogik, exempelvis Waldorf. Men för att kunna erbjuda det sades det inte i vilken form friskolor skulle drivas, ideella stiftelser eller företag.

Den friskolereform som den borgerliga regeringen drev igenom blev marknadsinriktad med stor frihet för företag att driva skolor, och ta ut vinst. Det kom att skilja Sverige från nästan alla länder

Den friskolereform som den borgerliga regeringen drev igenom blev marknadsinriktad med stor frihet för företag att driva skolor, och ta ut vinst. Det kom att skilja Sverige från nästan alla länder, varav de flesta haft någon form av privata skolor längre än i Sverige.

I sådana länder går överskott i regel tillbaka till skolverksamheten. I andra länder är stiftelse vanligaste driftsformen för privatskolor (friskolor), nästan aldrig företag.

I Sverige kom också omsorgen, där äldreomsorgen är stor del, att kunna bedrivas i företagsform. Även i den blev det möjligt att göra vinst.

I friskolorna och äldreomsorgen kan företag lätt veta vilka intäkterna blir. Det är anslag som är skattepengar och som kommer från kommunen, även om lagstiftningen är statlig.

Verksamheten, med personal, lokalstorlek och annat, går att anpassa så att överskott erhålls. Om klienterna, eleverna, brukarna, är på ett visst sätt kan vinstmarginalen maximeras. Ju mer lätthanterlig, i att utbilda eller vårda, klienterna är, desto högre kan vinsten bli.

För att få lätthanterliga, snarare än svårhanterliga, klienter, exempelvis elever, kan grepp tas som visserligen kostar. Ett är marknadsföring. Ett annat är att ha en hög kvalitet i verksamheten.

Ett marknadsekonomiskt tänkande äter sig in på områden som traditionellt varit något annat: offentlig förvaltning.

På söndagen kom nyheten att det blir en vinstbegränsning i vinster i välfärden, på de sju procent plus statslåneränta (på insatt kapital) som det talats om i en utredning. Det kommer att omfatta skolor och omsorg, men inte sjukvård (exempelvis sjukgymnaster).

Den särskilde utredaren Ilmar Reepalu (till höger) överlämnar slutbetänkande från Välfärdsutredningen till civilminster Ardalan Shekarabi (S).

Det är ändå bra att regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om förslaget.

Det gör att så stor del av skattepengarna som möjligt går till verksamheten och inte till stor vinst till företag. Om förslaget går igenom i riksdagen är oklart.

En majoritet av de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är emot vinstbegränsningar i välfärden. För dem är företags näringsfrihet det viktigaste.

Här kan påminnas om att det finns områden där näringsfriheten är begränsad i Sverige, som försäljning av alkoholvaror. Så det är inget konstigt om det införs en vinstnivåbegränsning för företag verksamma på skol- och omsorgsområdena.

Det är väl en vilja att undervisa, kanske med en viss pedagogik, eller att ge omsorg, som är det centrala för de som är verksamma på välfärdsområdet. Att vinstnivån begränsas till runt sju procent ska väl inte hindra dem att agera i linje med deras kall.

Annons
Annons
Annons