Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sundberg: Svenskt Näringslivs pressande ranking

Kommuners så kallade företagsklimat

Annons

En bra idé, som jag nu kom på, för bättre skolor vore en ranking av Sveriges kommuner och hur deras, tja vi kan kalla det, skolklimat är. Man kunde intervjua exempelvis lärare och rektorer om vad de tycker om olika saker gällande skolverksamheten i kommunen och sedan ha en sammanställning av resultatet av det.

Och även ha en mix av faktorer, varav några är statistiska, i en lämplig blandning. Och sedan ta och presentera årliga resultat, där kommuner ökar eller tappar, och därmed få dem att förhoppningsvis förbättra sig på skolområdet.

Man kan också göra en sådan här sak på miljöområdet, gällande naturvård och en del annat som är bra för miljön. Kommunen X i vårt län Y har det bästa miljöklimatet, kunde bli en bra pressrubrik på det.

Eller så kan man ha en ranking av resultat i kommuner på kulturområdet, utifrån enkäter till bibliotekarier, konstnärer, skådespelare och andra kulturutövare. Kommunen Z i vårt län Q ökar 27 placeringar i ranking i kulturklimat, kan en rapportering i medierna om det lyda.

Om man hade gott om resurser skulle man kunna göra enkäter, ha statistikunderlag, göra sammanställningar och presentera i form av stimulerande (pressande? hetsande?) ranking varje år på en massa områden: skolan, miljön, kulturen.

Men vänta nu, det finns ju en resursrik organisation som gör en sådan ranking, utifrån en godtycklig mix av enkäter (med låg svarsgrad bland sina medlemmar), statistik och en del andra faktorer i input och som sedan gör en output i form av en ranking.

Organisationen heter Svenskt Näringsliv, och de har gjort en sådan ranking gällande kommuner årligen i runt 15 år nu. I förra veckan presenterade organisationen årets ranking.

Leif Östling, ordförande Svenskt Näringsliv.

Hade andra organisationer haft lika mycket resurser som Svenskt Näringsliv hade kommunpolitiker, kommuntjänstemän och andra fått lägga sina pannor i veck över sin kommuns förändrade placering över inte bara "företagsklimat", vad det nu är. Utan även grubbla över sitt skolklimat, miljöklimat, kulturklimat, jämställdhetsklimat och en rad andra sorters klimat.

Då hade det blivit en stimulerande konkurrens gällande kommuners olika typ av klimat och "företagsklimatet" hade blivit bara ett av många klimat.

En del organisationer gör sammanställningar av kommuners prestationer på olika områden, exempelvis det nämnda om skolan. Men få, eller ingen, av dem är så omfattande, och därmed påkostade, som Svenskt Näringslivs årliga ranking gällande kommuners företagsklimat. Den rankingen är ett kraftfullt verktyg i Svenskt Näringslivs opinionsbildning för sin sak. Och har varit det i 15 år nu.

En ranking är ett nollsummespel. De gångna 15 åren kan det vara så att alla kommuner har förbättrat sina "företagsklimat". Men i en ranking måste någon alltid hamna först och någon sist.

Man ska för övrigt veta att en ranking är ett nollsummespel. De gångna 15 åren kan det vara så att alla kommuner har förbättrat sina "företagsklimat". Men i en ranking måste någon alltid hamna först och någon sist.

Låt oss ta ett tänkt, belysande exempel. I en ranking av världens tre rikaste personer är de följande: Bill Gates, Ingvar Kamprad och Mark Zuckerberg, i den ordningen. Till året därpå har de alla ökat sin rikedom.

Men Gates och Zuckerberg, som är ägare av snabbväxande it- och datateknikföretag, har båda ökat sin förmögenhet mer än Kamprad. Det för med sig att Kamprad tappar i ranking, från plats två till plats tre, fastän hans förmögenhet ökat. "Kamprad tappar i ranking", vore då en tänkbar rubrik på det, trots att han ökat sin förmögenhet.

Parallellen med rankingen av kommunernas företagsklimat är att de också alla kan ha förbättrat sig. Men eftersom det är en relativiserande ranking tappar ändå många kommuner i placering trots att de kanske blivit bättre, sammantaget och i vissa avseenden.

Genom att presentera sitt resultat i form av en ranking sätter Svenskt Näringsliv press på kommunerna. Det räcker inte att förbättra sig, en kommun kan ändå riskera att tappa placering i ranking.

Annons
Annons
Annons