Annons

Annons

Annons

Övre medelklassen som samhällskritisk kraft!

För några veckor sedan tog några läkare i Stockholm initiativet till det så kallade Läkaruppropet – mot marknadsstyrningen av sjukvården. Och uppropet har nu undertecknats av många tusen läkare runtom i landet, även i Dalarna. Och det är bara att glädja sig.

Ett system som innebär att varje krämpa prissätts för sig kräver en omfattande kontrollapparat – och vi får bevittna det fantastiska skådespelet hur den växande byråkratin blir en följeslagare till marknaden. Vilket inte precis är vad marknadsfantasterna brukar räkna in i sin utopi. Men så är det: Att driva marknad är inte gratis, det kostar pengar och arbetstid, i synnerhet när det gäller sektorer där det finns politiska idéer om att jämlikhet ska råda.

Att det ilskna läkaruppropet utgått från Stockholm, som så länge utgjort själva skyltfönstret och navet för det som blivit det nyliberala Sverige, är särskilt uppiggande. Läkare hör sociologiskt till den övre medelklassen. Det skiktet har vanligtvis värderingar som avviker starkt från de skikt som finns under det när det gäller synen på marknad, social jämlikhet och alla sådana saker; de brukar helt enkelt rösta borgerligt.

Men det som ofta glöms bort är att det i denna övre medelklass finns starka inslag av högt utbildade, professionella yrkesgrupper som via sin utbildning och sina jobb skaffat sig en tydlig yrkesetik, ett ethos. Den svenska läkarkåren svär visserligen inte någon läkared – den som har sina rötter femhundra år före vår tideräkning och brukar tillskrivas den antike läkaren Hippokrates – men den etiska koden finns där.

Det är den som kan göra läkare förbannade på den sjukförsäkring som inte längre bryr sig om vad medicinsk sakkunskap säger, utan tar större hänsyn till Anders Borgs budget. Det är den etiska koden som nu gör läkare ilskna på ett marknadsanpassat system – New Public Management – som invaderar en sektor i samhället där andra hänsyn borde gälla.

Men den där professionella hållningen finns inte bara hos läkare. Jag har mött ingenjörer på stora exportföretag som är förtvivlade över att det enbart är kvartalsrapporterna som gäller och som beklagar att deras ingenjörskompetens värderas lägre än börsens svängningar.

I kommunerna sitter tjänstemän som jobbar med miljöfrågor och vars blickar ser längre än kommunens budget. Man kan hitta det hos lärare och rektorer som lägger rösten på moderaterna men som faktiskt ser hur marknaden förstör ett tidigare hyggligt fungerande skolsystem.

Min poäng är följande: Under den långa tid då både de socialliberala idéerna och den socialdemokratiska vaksamheten mot marknaden försvagats kraftigt har dessa segment av övre medelklassen somnat in ideologiskt.

Från socialdemokratin har de inte hört något om att marknadsmekanismen eventuellt kan hamna i svår konflikt med det ethos de håller sig med i sina yrkesliv. Och även de bästa av dem har kluvits i en progressiv yrkespersonlighet och en borgerlig väljarpersonlighet.

Nej, det är förstås inte övre medelklassen i Stockholm som ska rädda landet från nyliberalism och avregleringar. De flesta överläkares känsla för de nyligen strejkande busschaufförerna var exempelvis säkerligen inte stor. Men när de utbildningar och de arbeten som vissa i denna övre medelklass har råkar i konflikt med marknadfieringen av samhället säger det något om vad en vital marknadskritik bidrar till: Trojanska hästar i borgerlighetens hjärta.





Att det ilskna läkaruppropet utgått från Stockholm, som så länge utgjort själva skyltfönstret och navet för det som blivit det nyliberala Sverige, är särskilt uppiggande.

Göran Greider
goran.greider@daladem.se

Foto: Leif R Jansson/SCANPIX

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan