Annons

Annons

Annons

Annons

Neandertalmänniskan en sällsynt art

Neandertalmänniskan var en ganska sällsynt människoart, långt mindre vanlig än våra egna förfäder.

Det hävdar forskare som granskat neandertal-dna från Kroatien, Spanien och Sibirien.
Totalt har man analyserat 17 367 proteinkodande gener från de tre individerna, vars ålder daterats till 44 000, 49 000 respektive 55 000 år. Resultatet har sedan jämförts med arvsmassan hos nio moderna människor från Afrika, Europa, Asien och Oceanien.
Enligt forskarna, vars rön publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, uppvisar alla tre en "anmärkningsvärt låg" genetisk variation.

Analysen antyder att neandertalarna levde i små grupper som av allt att döma var relativt isolerade från varandra. I samtliga områden tycks sexuellt utbyte mellan nära släktingar ha varit ganska vanligt, vilket ledde till en hög grad av inavel.
Möjligen var allt detta ett resultat av en allmän tillbakagång som startade för knappt en halv miljon år sedan. Vid den tidpunkten började uppenbarligen artens population att krympa, vilket innebar en lång period med mycket låg befolkningsstorlek innan arten så småningom dog ut för cirka 30 000 år sedan.

Då hade vår egen art, Homo sapiens, börjat sprida sig på allvar över Europa och Asien vilket kanske påskyndade neandertalarnas tillbakagång och fall. Vår egen art uppvisar nämligen en mycket större genetisk variation, ett tecken på att vi ganska snabbt ökade dramatiskt i antal.
Forskarna, som har letts av den svenska evolutionsgenetikern Svante Pääbo och hans kollega Sergi Castellano vid Max Planck-institutet i Leipzig i Tyskland, har också kunnat konstatera andra intressanta skillnader mellan neandertalarna och oss själva.
Neandertalarna uppvisar stora förändringar i gener som styrt morfologin, det vill säga form och utseende hos könsorgan, ansikte och armar och ben, medan vår egen art tycka ha genomgått stora förändringar vad gäller hudfärg och beteendemässiga karaktärsdrag.
Bildtext: Neandertalmänniskan var en ganska sällsynt art. I bakgrunden vår egen art.
Frank Franklin/TT

Fakta: Neandertalmänniskan
Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, var nära släkt med vår egen art Homo sapiens. Genetiska studier antyder att vi delade en gemensam förfader för drygt 400 000 år sedan.
Hjärnvolymen hos neandertalarna var i genomsnitt något större än hos oss själva, och det är rimligt att anta att de hade någon form av språk. De verkar dock inte ha haft en lika avancerad redskapsteknik som Homo sapiens och deras utdöende kan ha berott på att de hade svårt att konkurrera med våra förfäder när dessa vandrade in i Europa för cirka 40 000 år sedan.
Källa: PNAS (TT)

Neandertalmänniskan var en ganska sällsynt art. I bakgrunden vår egen art. Foto: Frank Franklin II

Annons

Annons

Till toppen av sidan