Riksdagsvalet 2018 kan avgöras av vilka partier som klarar spärren till riksdagen på fyra procent av rösterna. Också många av kommunalvalen kan avgöras av spärrar.

Från valet 2018 råder nämligen en ny vallag. Den innebär att kommuner som bara har en valkrets, vilket är 12 av 15 i Dalarna, får en småpartispärr på två procent.

De största kommunerna, de tre mest folkrika (Falun, Borlänge och Ludvika), har mer än en valkrets (två, inom vilka de många valdistrikten i sin tur är) och får en småpartispärr på tre procent.

Tidigare har inte uttalade spärrar mot små partier i kommunerna funnits. Det har varit en de facto-gräns på en viss nivå av rösterna.

Den har ofta varit ganska udda i andel av rösterna, ofta runt 1,8 procent i flera kommuner. Dess exakta gräns har även varierat mellan kommunerna, bland annat beroende på hur många invånarna är (de röstberättigade), och hur många platser fullmäktige har.

Från valet 2018 blir småpartispärren tydligare i varje kommun. Problemet att ett litet parti riskerar att inte komma in i fullmäktige har funnits också förr. Nu höjs ribban för inträde. Det är inte med mycket, men ändå blir det svårare.

I Falun, som har två valkretsar (totalt 37 valdistrikt), fick Kristdemokraterna, KD, 2,64 procent i valet 2014. Det gav ett mandat. Med samma rösteandel 2018 för KD skulle partiet åka ur fullmäktige.

Det finns fler små partier på den borgerliga sidan, främst KD och L, så den nya vallagen försvårar främst för de borgerliga att kunna bilda styren genom att bli störst eller uppnå majoritet i fullmäktige.

I hela landet skulle 52 kommuner fått färre partier om de nya spärrarna funnits i valet 2014. 63 partiavdelningar skulle ha drabbats.

Kristdemokraterna skulle ha drabbats hårdast, och åkt ur i 21 kommuner. Liberalerna och Vänsterpartiet skulle ha drabbats näst mest och tredje mest.

Med tanke på att KD ligger under sitt resultat i riksdagsvalet 2014 på 4,6 procent är det i nuläget ganska mörkt för partiet i många kommuner inför kommunalvalet. Stödet för ett parti i rikspolitiken brukar påverka nivån för partiet kommunalt, även om särskilda förutsättningar föreligger i många kommuner.

KD fick 2014 mellan två och tre procent i sex av 15 kommuner i Dalarna. I dem kan partiet få problem att ta sig in i fullmäktige. I sex kommuner fick KD under två procent redan i valet 2014.

Bara i tre kommuner hade KD mer än tre procent: Leksand, Vansbro och Gagnef. Vill det sig illa för KD kanske partiet bara blir kvar i fullmäktige i de tre kommunerna i Dalarna.

Läget för Liberalerna är inte mycket bättre än för KD. Partiet hade mindre än två procent i en kommun, Älvdalen, i valet 2014 och bara mellan två och tre procent i hela tio kommuner.

I fyra kommuner hade L över tre procent. En av dem är Borlänge, som har två valkretsar och spärr på tre procent. L fick där 3,86 procent. Risk finns att L kan få svårt att klara sig kvar i fullmäktige i Borlänge om partiet gör ett dåligt val.

I tre kommuner fick L över fyra procent kommunalt i länet 2014. En var Falun, de andra var Säter och Malung-Sälen.

En kommun där L fick nästa tre procent var Ludvika, 2,92 procent. Det gav ett mandat. Ludvika har dock två valkretsar och får spärr på tre procent 2018 så L kan få svårt att behålla mandatet om partiet får samma väljarstöd som i valet 2014.

I en del kommuner ligger Miljöpartiet illa till, alltså nära spärren för att komma in i fullmäktige. Det kan i de kommunerna göra det svårt för de rödgröna partierna att bilda majoritet.

MP fick under två procent i två kommuner 2014: Malung-Sälen och Vansbro. Och i två kommuner fick partiet mellan två och tre procent. De var Avesta och Älvdalen. I båda av dem tog partiet ett mandat. Det kan partiet få svårt att upprepa i valet 2018 om MP på riksplanet ligger under valresultatet 2014.

Bland lokala partier kan Bopartiet i Ludvika nämnas. Det fick 3,36 procent 2014 och ett mandat i fullmäktige. Det är nära spärren 2018 på 3,0 procent.

Det finns fler, små lokala partier i några kommuner. Gör de dåliga val, nedåt två eller tre procent, kan de beroende på typ av kommun hamna utanför fullmäktige.I några kommuner ligger både KD och L dåligt till och riskerar båda att bli utan mandat. De är Avesta, Borlänge, Hedemora, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Älvdalen.

Av dessa nio kommuner är det nu borgerligt styre i Mora, Orsa och Rättvik och S-lett styre i de andra sex. I Mora har KD och L var sitt mandat av 41. L är nära nya tvåprocentspärren, med 2,15 procent 2014. Och det är KD också, med 2,80 procent.

I Orsa har också L och KD var sitt mandat, av 31. I valet 2014 hade L 2,48 procent och KD 2,91. De har inte stor marginal till nya tvåprocentspärren.

I Rättvik fick L och KD vardera ett mandat av 39 i valet 2014. L fick 2,31 procent i valet. KD med 1,93 procent hade hamnat under en tvåprocentspärr om en sådan funnits då.

Så ser läget ut inför kommunalvalen i Dalarna. Utifrån detta med nya spärrar och partiernas nivåer på väljarstöd ser man att främst de borgerliga partierna får det svårare. Det gäller exempelvis att erövra makten i Falun, beroende på det utsatta läget för KD.

Och de borgerliga får svårare att försvara maktinnehav: i Mora, Orsa och Rättvik, eftersom både L och KD ligger nära nya spärren på två procent där.

Robert Sundberg
023-475 93
robert.sundberg@mittmedia.se