Annons

Annons

Annons

Annons

Krönika Lennart Götesson: Hjälpen till Grekland fick kritik

Krönika: Grekland och EU

Besöker man Athen är chansen stor att man någonstans träffar på en demonstration av något slag. Grekerna låter gärna sina röster bli hörda i olika sammanhang. Foto: Lennart Götesson.

Annons

I mitten av november kom en rapport som innehöll intern EU-kritik. Slutsatsen i rapporten var att Greklandskrisen kunde ha skötts bättre. Det var den europeiska revisionsrätten som kritiserade EU-kommissionen för hur den agerat under krisen.

Efter sju år med tuffa krav på reformer har ännu inte det övergripande målet nåtts. Målet var och är att Grekland ska klara sig utan stöd från EU.

Rapporten konstaterade att krisprogrammen gett en kortsiktig finansiell stabilitet och att det skett en del framsteg när det gäller att reformera ekonomin. Men rapporten säger också att långsiktigt har detta bara hjälpt Grekland i en begränsad omfattning.

Det främsta som skett med de program som drevs igenom var att landet undvek en statskonkurs. En sådan konkurs skulle i och för sig inte vara något nytt för Grekland, det har skett några gånger tidigare.

Annons

Annons

Rapporten säger också att landet måste kunna finansiera sig själv på finansmarknaderna och att det stadiet ännu inte uppnåtts. Grekland får också kritik. Reformer genomfördes men för sent och de var inte alltid ändamålsenliga. EU-kommissionen försvarar sig med att åtgärderna togs fram under tidspress och att förhållandena var komplicerade. Huvudmålet att undvika en statskonkurs har också nåtts.

Dessutom var kommissionen tvungen att samarbeta med andra, som Europeiska centralbanken och IMF. Andra aktörers agerande har dock inte granskats av revisionsrätten eftersom den saknar mandat för detta.

Det som skett i Grekland är bland annat att hamnar, flygplatser och annan statlig, gemensam egendom har privatiserats. Det var ett krav för nödlån, krav som kan sägas vara av utpressningskarraktär.

Nu behöver det inte bli sämre genom att tyska, kinesiska eller andra bolag tar över. Grekiska staten var heller inte den bästa att sköta elverk, vattenverk, hamnar eller flygplatser.Men genom privatiseringarna hamnar också intäkterna hos någon annan och staten förlorar kontrollen över det som ingår i ett lands infrastruktur.

Politiskt sett så har regerande Syriza hamnat i underläge i opinionen. Högerkonservativa Ny Demokrati har ett klart grepp om väljarna med drygt 36 procent av väljarstödet.Syriza hade dock i november något stärkt sin ställning och noterades för 22 procent efter att länge legat under 20.

Annons

Det nya som hänt är att det bildats ett mittenparti, en mittenkoalition av partier där bland andra det av Andreas Papandreou grundade PASOK finns med. Detta block har nu nått drygt 10 procent.

Annons

Det nya partiet kallas Demokratiska alliansen, men lär enligt uppgift vara på väg att byta namn till Rörelsen för förändring. Partiet leds av Fofi Gennimata, som tidigare var PASOK:s ordförande. Vilken som blir partiets politik kommer att slås fast i januari och om partiet fortfarande håller ihop kommer att visas sig då.

Bland väljarna finns ett mycket stort missnöje med både regering och opposition. Krasst kan man säga att väljarna inte vill ha någon av dem. Om det nya mittenblocket kan vara ett alternativ återstår att se.

Bland väljarna finns ett mycket stort missnöje med både regering och opposition. Krasst kan man säga att väljarna inte vill ha någon av dem. Om det nya mittenblocket kan vara ett alternativ återstår också att se.

Det verkar på många sätt som att grekerna väntar på en stark man, inte en diktator, men väl en karismatisk partiledare som kan entusiasmera folket och det finns lite av en dröm om en ny Andreas Papandreou eller någon grekisk Olof Palme.

Palme har allt sedan militärkuppen 1967 varit populär bland många i Grekland och fortfarande möter man många som börjar prata om Olof Palme när de får höra att man är från Sverige. Sverige är också ett land som många har som förebild.

Lennart Götesson

ledare@daladem


Lennart Götesson

Annons

Annons

Till toppen av sidan