Vissa yrken förekommande ofta i tv-serier, som poliser, läkare och advokater.

Eftersom det i svenskt tv-serieutbud är amerikanska serier som dominerar kan det förklara att advokater har en framträdande plats. Rättegångsdrama är ju en speciell amerikansk företeelse.

Vad gäller poliser är de dominerande i både amerikanska och svenska tv-serier. Förklaringen är att deras arbete är dramatiskt, med exempelvis skjutningar och biljakter.

Att läkare är framstående i tv-serier kan förklaras med att även deras yrke är dramatiskt. Många gånger ser vi den där scenen då en patient fått hjärtstopp och läkare ger strömstöt.

Gemensamt för poliser, läkare och advokater är att de hör till medelklassen. De flesta av de i polisserierna är mordutredare och de är över uniformerade poliser i hierarkin.

Ska svenska tv-serier som går nu, eller nyligen, ges som exempel kan vad gäller poliser Bron i SVT nämnas. För läkare kan Syrror i TV4 nämnas. Gällande advokater är det tunnare i svenskproducerad tv.

Det fackliga institutet Katalys publicerade 12/2 en rapport som bekräftar medelklassyrkenas dominans i tv-utbudet: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier. Den är skriven av forskarna Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt.

De har sett på svenskt tv-utbud (2015) i SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5. De finner att totalt så figurerar yrken som hör hemma i arbetarklassen bara till 11 procent. Yrken i medelklassen, mellanskiktet, dominerar. Det gör de med 70 procent. 19 procent tillhör makteliten.

Enligt Katalys utgör de tre yrkesgrupperna i verkligheten andra proportioner. Arbetarklassen utgör mellan 40 och 51 procent. Medelklassen, mellanskiktet, utgör mellan 29 och 49 procent. Makteliten utgör mellan en och 6 procent (beroende på definition).

Arbetare är underrepresenterade i tv-utbudet. Det gäller särskilt i nyhets- och samhällsprogram. Bland kanalerna gäller det speciellt i SVT.

Högst andel personer med arbetaryrken är det i programtyperna drama och dokusåpor och i kanalerna TV4, Kanal 5 och TV3.

De program med relativt hög andel arbetarklass som det är fråga om är de som är uppfostrande, gällande exempelvis vikt eller ekonomi.

Resultaten leder till frågor. En är vilken betydelse bilden av verkligheten har om den skiljer sig så mycket från verkligheten som fallet är med tv-skildringen av arbetarklassen. Den utgör ju bara en tiondel i det svenska tv-utbudet mot att vara hälften av yrkena i verkligheten.

Bidrar det till en föreställning om att det nästan inte finns några arbetare i Sverige?