Landsorganisationens, LOs, ordförande Karl-Petter Thorwaldsson talade på Vänsterpartiets möte på lördagen. I talet varnade LO-ordföranden för fascismen bland annat.

Att Thorwaldsson talade hos Vänsterpartiet var en ny företeelse. Det är med Socialdemokraterna som LO har facklig-politisk samverkan. Och begreppet arbetarrörelsen innefattar vanligen LO och S.

LO brukar ligga till vänster i facklig-politiska samverkan med S och gällande den politik S ska ha. I många sakfrågor, om den offentligt finansierade välfärden, skatter och arbetsrätten, ligger LO nära V.

Det har blivit tydligare i år när S-ledda regeringen regerar utifrån januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Tidvis har LO och V legat nära varandra, som i mitten av 90-talet då S-regeringen gjorde nedskärningar och försämring av a-kassan då statsfinanserna sanerades ihop med Centerpartiet. Likt nu med januariavtalet framstod den politik regeringen med S i drev som mitten- och högerliggande.

Från 1995 låg V högt, runt 15 procent, i väljarstöd. I valet 1998 fick V 12 procent. Många i LO, särskilt kvinnor, stödde då V.

Då stod ekonomiska och välfärdsmässiga frågor i centrum. Så är det nu också. Men nu har frågor om invandring, samt lag- och ordning, en central position hos väljarna.

Det beror på att många flyktingar och deras anhöriga kommit till Sverige senaste åren. Det har påverkat skola, sjukvård, tandvård, bostäder, arbetsmarknad, kommuners ekonomi med mera.

Det finns nu många väljare som vill ha en minskad invandring. Många av dem sympatiserar med Sverigedemokraterna. Partiet fick 17,5 procent i valet och har runt 23 procent nu. Bland LO-medlemmar fick SD 24 procent i valet och har runt 30 procent nu.

V i valet i fjol hade 8 procent och den nivån i vardera av LO, TCO, Saco. Sedan länge röstar snarare välutbildade än arbetare på V. I sin politik ligger V dock nära LO om mycket.

V har i migrationspolitiken en generös hållning till invandring och flyktingmottagande. Många LO-medlemmar vill dock ha en restriktiv migrationspolitik.

Att V driver en vänsterliggande politik i välfärdsfrågor är inte tillräckligt för att vinna många LO-medlemmar som sympatisörer.

I talet med varning för fascismen kanske Thorwaldsson avsåg framgångar för främlingsfientliga högerpopulistiska partier i många länder.

LO och V vill i alla fall begränsa arbetskraftsinvandringen, vars regler är generösa i Sverige.

Det kan vara bra för LO att vidga sig i kontakter och som Thorwaldsson framträda hos V.