Helgen gick i säkerhets- och försvarspolitikens tecken. Iran erkände att landet skjutit ned det passagerarplan som hade 176 personer ombord, som dog.

Demonstrationer mot regimen i Iran förekom, med anledning av det nedskjutna planet. USAs president Donald Trump varnade Iran för att slå ned mot protesterna. Iranska myndigheter fasthöll den brittiska ambassadören en tid, mot diplomatiska lagar.

Frågan om utländska militära styrkors närvaro i Irak, som funnits där för att hjälpa Iraks militär och myndigheter, diskuterades.

Några länder tar hem dem, andra inte. Iraks parlament respektive regering har olika åsikter om dessa styrkor, främst USAs, ska vara kvar eller inte.

Konferensen Folk och Försvar började på söndagen. Där talade bland annat utrikesminister Ann Linde (S). Också företrädare för försvarets underrättelseverksamhet och säkerhetspolisen höll tal. Partiledaren Ulf Kristersson (M) talade också, om säkerhetspolitiska prioriteringar.

Inför konferensen publicerade Dagens Nyheter en mätning om svenskarnas syn på försvaret och hållning till svenskt Natomedlemskap.

Förtroendet för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser är lågt. 51 procent har litet förtroende gällande det. Bara 18 procent har stort förtroende.

Främst sympatisörer till Moderaterna och Sverigedemokraterna har lågt förtroende, runt 67 procent. Det är främst anhängare till Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet som har stort förtroende för försvaret, cirka 27 procent.

Vad gäller Natomedlemskap är det fler som är emot, 38 procent, än som är för, 30 procent. Övriga, 32 procent, är osäkra gällande Natomedlemskap.

Andelen som är för att gå med i Nato har minskat sedan Trump blev president i USA, Natos främsta medlemsland i militär styrka. 2014 och 2016 var andelen som var för Natointräde 35 procent.

Visserligen var de som är emot Natoanslutning större 2014, 47 procent. Det är andelen osäkra i Natofrågan som ökat, från 20 procent 2014 till 32 procent 2019 (avrundade siffror).

Det verkar vara Trump och hans beteende, som kan vara oförutsägbart, hotfullt, egensinnigt med bara hänsyn till egna landet, ha mindre intresse för allierade, som lett till färre svenska anhängare till Natoanslutning. Och som har lett till fler osäkra gällande att vara med i Nato.

Kristersson angav i sitt tal partiets krav på försvarsbudgetens storlek till 93 miljarder för 2025, vilket motsvarar 1,5 procent av bnp.

Det är nio miljarder kronor mer än de 84 miljarder kronor i nivå för 2025 som det talats om i försvarsberedningen och i en uppgörelse om finansieringen för 2022.

15 miljarder kronor mer, upp till 84 miljarder 2025, är det i nuläget ingen finansiering för. Menar M att det ska vara en nivå på 93 miljarder 2025 så blir det 24 miljarder som det saknas finansiering för.

Frågan är hur M vill finansiera denna ökning av försvarsanslagen om de inte vill höja skatter, och skattenivån, utan snarare vill sänka skatter?

Samtidigt är andra områden, i den offentliga välfärden, också i behov av mer resurser.