En tillställning som Folk och Försvar i Sälen får lätt en halleluja-stämning till ökade försvarsanslag över sig. Trots att evenemanget en gång i tiden startades för att föra olika grupper i samhället närmare varandra har Folk och Försvar i hög grad blivit en mötesplats för försvarsanslagsvänner.

Försvaret behöver rustas upp blir lätt grundhållningen bland nästan alla närvarande. Just nu är det dessutom svårt att säga emot det och det är i huvudsak Rysslands fel.

Den enda väg för Vladimir Putin att kunna hålla sig vid makten i drygt 20 år har varit att anamma den av tidigare auktoritära ledare i landet upptrampade vägen att stärka nationen militärt och därmed maktmässigt i världen.

Det säkerhetspolitiska ödet för Sverige är ihoptvinnat med den geografiskt närmaste stora militärmakten. Och det är Ryssland. Om Ryssland rustar ned, som på 90-talet, kan Sverige göra det också. Och om Ryssland rustar upp, ja Sverige har då inget annat val än att också rusta upp.

Det manöverutrymme som återstår är hur mycket och på vilket sätt den upprustningen ska ske. Det var i de frågeställningarna som försvarsminister Peter Hultqvist (S) hamnade när han talade på Folk och Försvar på måndagen.

Han gick igenom försvarets satsningar och framhöll att den upprustning som nu görs är den största på länge med alla möjliga mått mätt. Hultqvist har förstås rätt i sina beskrivningar av försvaret. Ändå var nog många av de på plats församlade inte nöjda. De vill antagligen ha mer i försvarsanslag, alltså upprustning.

Moderaterna är redan i gång med att höja sitt försvarsanslagsbud, med nio miljarder kronor mer än de 84 miljarder som det hittills talats om som nivå på försvarsbudgeten för 2025.

Hultqvist vill ha en större numerär på försvaret och särskilt armén. Två nya regementen, i Arvidsjaur och Göteborg (genom öka befintliga militära anläggningen i förra fallet). Antalet värnpliktiga per år ska ökas, från fem tusen till åtta tusen, sa Hultqvist.

Men det kan skönjas en skillnad i syn mellan Hultqvist och en del andra politiker å ena sidan och militärledningen å den andra. De förra vill få upp volymen på försvaret i antal soldater, alltså armén. De senare vill ha nya, bättre vapensystem för främst flygvapnet och marinen. En slags motsättning mellan kvantitet mot kvalitet på det militära området.

Sveriges förhållandevis stora yta gör att det finns behov av fler soldater. Försvarsindustrin och den militära ledningen är dock vanligen väldigt intresserade av att förse försvaret med nya vapensystem.

Eftersom resurserna är begränsade måste en avvägning mellan de två göras. Oftast, i flera årtionden, har armén och volymen förlorat mot främst flygvapnet och kvaliteten.

Det hade varit mer ärligt om de många försvarsanslagsvännerna på Folk och Försvar, och Moderaterna som vill ge försvaret 93 miljarder kronor eller 1,5 procent av bnp, berättade vilka skatter de vill höja för att nå det. Kanske en återinförd värnskatt, som dock bara skulle ge sex miljarder kronor.