Vad är en nattsömn värd? Under fem års tid har vi boende i Skoglunda, den del av Högbo i Avesta som ligger närmast Dalahästen, levt med vad som närmast beskrivs som terror.

Det är hög musik med dunkande bas som dränker allt annat ljud och som får rutorna i uterummet att skallra. Det är ljudet av skrikande däck som kan väcka döda, som kan ske vilken tid som helst under kvällar och nätter. Röken från dessa övningar ligger som en dimma över hela parkeringen.

Att det är vi boende som är gnälliga och att det är de motorburna ungdomarna som det är synd om, har vi minsann fått veta under den här tiden. Ursäkter i stil med "Alla kan väl inte spela fotboll", "Det är väl bra att de inte knarkar" och "Låt dem ha lite roligt, de tröttnar snart" är bara en bråkdel av det vi fått höra under de här åren. Som om fotboll eller knark skulle vara de enda fritidsintressen som finns att välja på?

Efter möten med polis, kommun och ungdomar, kom det upp en skylt som förbjuder motorfordon på parkeringen efter klockan 22:00. Som om det skulle göra någon skillnad?

Polisen råder oss att ta registreringsnumren och ringa 112 och anmäla trafikbrott när plågan blir för stor. Hur sjukt är det inte att vi ska behöva ringa larmnumret för att några individer inte har lärt sig visa hänsyn? Vi känner oss tvingade att göra detta var och varannan dag. Vad är en nattsömn värd? För oss som bor här är den ovärderlig men för så många andra är det uppenbart att den inte betyder någonting alls.

Boende i Skoglunda