De här årens största reform är upprustningen av försvaret. I försvarsbeslutet i höstas slogs det fast att anslaget höjs med 29 miljarder kronor till 89 miljarder i nivå perioden 2021 till 2025.

Det är en stor ökning. I nivå av bnp är den från 1,1 procent 2019 till 1,5 procent av bnp 2025. Och i denna försvarssatsnings tid hålls måndag 11/1 och tisdag 12/1 den årliga konferensen Folk och Försvar. I år är den digital till följd av coronapandemin.

Deltagarna är ledande personer inom politik och försvarsmakt, samt andra områden som (opinionsbildande) journalistik och forskning med koppling till försvars- och säkerhetspolitiska området.

Ett antal delområden gås igenom under dagarna, bland annat cyberhot, Norden i världen, det civila försvaret och försvarsmakten i dag och framöver apropå bland annat försvarsbeslutet.

Det beslutet kommer att ge en årlig ökning av de utbildade soldaterna från de cirka 4 000 som det varit i drygt tio år nu till 8 000 per år från 2026. Krigsorganisationen får därmed fler enheter, som bataljoner. Mönstringsplikt och en delvis frivillig värnplikt förser med personer för utbildning till det.

Utbildningen sker vid en del nya regementen, utöver de gamla. Nya etableras i bland annat Falun och Sollefteå, med en del i Östersund, för infanteriets del.

I detaljer av försvaret ska exempelvis artilleriet ökas från 24 fälthaubitsar (archer) till att bli 72. Med nytt regemente i Kristinehamn blir det två i landet för artilleri.

Vad gäller marinen får den fortsatt sju korvetter, varav några moderniseras eller byts ut. Ubåtarna utökas från fyra till fem.

Flygvapnet ska ha 80 till 100 plan av både modellen Jas C/D och nya Jasmodellen F, som på sikt ska vara 60. De får delvis ny teknik och ny beväpning.

Finansiering efter 2025 föreligger dock inte. Men en kontrollstation finns inlagd i mitten av perioden 2021-25.

Flera röster finns i debatten om försvaret som vill ha än mer i anslag än det som har beslutats. De talar om att ha två procent av bnp i anslag någon gång 2026 till 2030. Det innebär nästan 25 miljarder kronor mer i årligt anslag.

När försvarets anslag var två procent av bnp eller mer var skattekvoten minst tre procentenheter högre än nu. Det är i dagens penningvärde runt 130 miljarder kronor.

Många som vill ha högre anslag till försvaret har borgerlig politisk hemvist. Det som de vill ha går inte ihop ekonomiskt om de inte anger vilka skatter som ska höjas för att finansiera ännu mer höjda anslag till försvaret, som vore utöver de här årens största reform i anslagsökning.