Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Dalarnas län

Debatt
Debatt: Linghedsvargen - symbol för svenskt djurplågeri

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

"Jakt och skadeskjutningar är ett stort djurskyddsproblem som ingen tar ansvar för", skriver debattören. Foto: arkiv

Annons

Hur kan man påstå att den skadeskjutna vargen "gäckat jaktlaget i Linghed"? Det är en brutal djurplågerihistoria som alla inblandade borde skämmas över!

Först och främst den myndighet som utfärdar beslut om skyddsjakt som inte tar ansvar för våra fridlysta vargar och utlämnar dödandet till jägare. Mobben som hetsade mot vargen är lika delaktiga i det skamliga resultatet.

En kirurg som handikappar sina patienter stängs av men jägare som skadeskjuter djur fortsätter som vanligt.

Beviset är den varg som kallas Linghedsvargen som skadesköts i april 2020. Det måste vara ett grovt systemfel i all handläggning av jakt när detta kan passera utan påföljd.

Vargen har sedan april lidit fruktansvärt, linkat på tre ben och blöder fortfarande åtta månader senare när den utmärglad dödas på nyårsafton. I Dalarna firas alltså nyårsafton under pandemitid med att skjuta en försvarslös varg.

Annons

Annons

I Malmö blir det ramaskri och man går man ur huse för att protestera när kommunen låter skjuta en svanhane som vaktade sin ruvande hona. Mer än femtio enskilda och flera föreningar överklagade länsstyrelsens föraktfulla hantering av skyddsjakt och förvaltningsrätten beslöt senare att beslutet om jakt var felaktigt.

I Dalarna föredrar man vedergällningsjakt och bildar mobb; det räcker med en "närgången" ungvarg - så skjuts den inträngd mot ett nät, eller skott i huvudet på en skadad och utmärglad trebent varg.

Djurskyddslagen speglar sin tid och historiskt har vägen varit lång från lag mot "uppenbar grymhet" till att inte orsaka "onödigt lidande". De vilda djuren skyddas fortfarande inte i Sverige av djurskyddslagen och det är upp till jägaren hur mycket "onödigt lidande" man väljer för att få döda till varje pris.

I dagens svenska jakt har alltså utvecklingen gått bakåt - från onödigt lidande till uppenbar grymhet.

Jakt och skadeskjutningar är ett stort djurskyddsproblem som ingen tar ansvar för

Björnen i Jämtland som sköts i käken har aldrig återfunnits, lodjursungar som bits ihjäl av lösa jakthundar, björnhonan som skjuts med sina ungar som åskådare i ett träd och nu en misshandlad varg som linkat på tre ben i åtta månader.

Jakt och skadeskjutningar är ett stort djurskyddsproblem som ingen tar ansvar för.

Annons

Vad som skrämmer är den uppenbara grymhet som präglar beslutsfattare och utförare idag. Beslut gäller aldrig individuella djurs lidande. Det "fälls, påskjuts och avskjuts" utan skrupler. Tjänstemän som aktiverar lidande för djur visar aldrig samvetskval. Jägare som utför det faktiska våldet med skadeskjutningar sover bevisligen lugnt i åtta månader.

Annons

En god vän som jagar, påstår att han alltid känner ångest från sekunden han bestämt sig för att avlossa ett dödande skott ända tills han säkerställt att djuret har dött. Uppvuxen på landet med jakt, har jag aldrig upplevt ett så hänsynslöst jagande som i nutida Sverige. Jakt på vilda djur har urartat till brutal grymhet med troféjakt och oetiska jaktmetoder som sanktioneras av Naturvårdsverkets tjänstemän, vilka uppenbarligen sover mycket gott.

Alla vi andra hemsöks av mardrömmar om Linghedsvargen.    

E. Stjernswärd

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy