Kamrater! Jag känner att 2021 är året då vi, istället för att ägna kraft åt att kritisera våra meningsmotståndare, bör lägga all möda på att berätta för alla om vår politiska linje.

När våra personliga åsikter väsentligen avviker från partiets vore det oärligt att inte göra förbehåll och förklara såväl partiets som den egna åsikten. Partiprogrammets framtagande är en demokratisk process och opinionsbildning inom ramarna för partiets värdegrund är en viktig del av dess ständiga anpassning till rådande omständigheter. Tekniken av idag erbjuder till exempel helt andra förutsättningar idag än det gjorde bara för några år sedan och utvecklingen sedan 1848 har naturligtvis varit enorm.

Vänsterpartiet är ett socialistiskt, feministiskt och antirasistiskt parti på ekologisk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, den antirasistiska rörelsen och miljörörelsen, internationellt och i Sverige. Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt mål: att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och rasistiskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där människor bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.

För att kunna förändra samhället måste vi förstå hur det fungerar. Teori och praktik förutsätter varandra. För Vänsterpartiet är marxistiska och feministiska teorier viktiga politiska verktyg som ska användas kritiskt och prövande, anpassade till nutidens förutsättningar.

Min personliga åsikt är att vi måste avsluta de ofruktsamma diskussioner om hårklyverier som splittrat arbetarrörelsen vid ett flertal tillfällen under historiens gång. Från det första fröet såddes 1881 till idag har uppdelningarna inte grundats på oenighet kring målet: ekonomisk demokrati, utan handlat om dels vägen dit och dels graden och karaktären av auktoritet.

När Hjalmar Branting, som företrädde en reformistisk agenda, 1917 kom överens med monarken och företrädare för den kapitalägande klassen om att bromsa utvecklingen ledde detta till att den progressiva falangen av Socialdemokraterna bröt sig ur och bildade det som idag är Vänsterpartiet. 1967 splittrades de progressiva i en serie av söndringar i det som kom att kallas bokstavsvänster. Detta har inte varit någon annan än monarken, den kapitalägande klassen och dess gunstliga pultroner till nytta.

Jag anser att vi snarast bör bilda ett samarbetsorgan för åtminstone Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet, Rättvisepartiet Socialisterna, Sveriges kommunistiska parti och Kommunistiska partiet.

Efter Pariskommunens upplösning 1871 delades arbetarrörelsen i två delar: den syndikalist-anarkistiska och den socialistiska. Jag är övertygad om att när världssocialismen uppnåtts så kommer denna split kunna reverseras.

Hampus Cronander