Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Robert Sundberg: C-stöd där L-stödet var. SD-stöd där C, S och M var

Detaljer i SCBs stora mätning

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Röstningen i valbås i vallokal. Foto: Johan Nilsson / TT.

Annons

Statistiska centralbyrån, SCB, har kommit med detaljer gällande sin mätning av väljarnas partisympatier. Väljarna är uppdelade efter faktorer som ålder, kön, inkomst, bostad, utbildningsnivå och facklig tillhörighet.

Liberalernas dåliga resultat, en minskning från 3,0 procent för ett halvår sedan till 2,5 i maj, var främsta nyheten i SCB. Trots att minskningen var liten, en halv procentenhet, var den statistiskt säkerställd (förkortas här stasäk).

Det kan vara intressant att utröna i detalj hur minskningen för L uppstått i vissa grupper. Det kan också vara intressant att se vart väljare som lämnat L gått. Uppgifter finns om att det är till Centerpartiet. Det kan då vara bra att veta hur det skett i grupper som ålder, inkomst och utbildningsnivå.

Annons

Av åldersgrupperna har L minskat stasäk i två. De är dels 30 till 49 år, dels över 65 år. Minskningen är störst i förra gruppen (till bara 2,3 procent). I den har C en stasäk ökning (till 9,1 procent).

Annons

Vad gäller inkomster är de i SCB i fem nivåer från låg till hög. Ser man på samtliga (män och kvinnor) har L en stasäk minskning i högsta inkomstgruppen, från 5,3 procent till 4,1. C har i den gruppen en stasäk ökning, från 8,4 procent till 10,5.

Ser man på utbildningsnivåer finns fyra. Bara grundskola, gymnasium, eftergymnasial mindre än tre år och eftergymnasial längre än tre år. L har minskat stasäk i den näst högsta gruppen, från 5,2 procent till 3,6. I den gruppen har C en statistiskt säkerställd ökning, från 7,7 procent till 10,9.

Samma mönster finns i gruppen med de med högst utbildning. L minskade, stasäk, från 7,1 till 4,3. Och C ökade, stasäk, från 9,1 procent till 12,2.

Vad gäller boende finns eget hem (villa), hyreslägenhet, och lägenhet som är bostadsrätt. I den först nämnda är de stasäk förändringarna ned för L från 3,5 procent till 2,6 och upp för C från 8,6 till 10,3.

För de bostadsrättsboende är stasäk förändringarna ned för L från 5,5 till 3,4 och upp för C från 6,2 till 8,1.

Bland arbetare röstar för övrigt få på L. Stasäk nedgången bland arbetare var från 2,1 procent till 1,0.

L minskar också, stasäk, bland tjänstemän på mellannivå, från 5,0 till 3,5. I den gruppen ökar C stasäk från 6,7 till 9,5.

Det är till C som L tappat väljare i en rad grupper. I ålder är det de mellan 30 och 49. I inkomst är det de med de högsta inkomsterna. Vad gäller utbildning är det de med hög utbildning. Gällande boende är det de med villa eller bostadsrätt.

Annons

L har tappat främst bland väljare som partiet varit starkt bland, som högavlönade, välutbildade och de som äger sitt boende i form av villa eller bostadsrätt. Det är främst till C som de gått.

Annons

C har fått en mer folkpartistisk, liberalpartistisk kanske det ska kallas, profil på väljarkåren. Alltså väljare med god inkomst, hög utbildning, ägd boendeform och särskilt bostadsrätt.

Länge hade C-väljarna en profil av låg eller medelhög inkomst, låg utbildning och boende på främst landsbygd eller mindre orter. Ett ägt boende gällde även då, främst hus snarare än bostadsrätt.

Vad gäller utbildningsnivå har C sitt lägsta stöd bland de med bara förgymnasial utbildning, 4,7 procent. C-stödet är större ju högre utbildningsnivå väljaren har. Bland de med högst utbildning, mer än tre år eftergymnasial utbildning, är det på 12,2 procent.

Bland de med låg utbildning är stödet nu högt för SD, 27,3 procent bland de med bara grundskola (förgymnasial) och 23,7 procent bland de med (högst) gymnasieutbildning.

Förr var det bland lågutbildade väljare som C hade högre stöd än sitt rikssnitt. Nu har C lägre stöd bland dem än sitt rikssnitt. Det är SD som har högre stöd än sitt rikssnitt bland de med lägre utbildning.

Stödet för SD är högre på landsbygden och i små orter. Förr hade C sitt högsta och mesta stöd där. Men C har fått allt högre stöd i städer och storstäder. Och de väljarna utgör en större del av samtliga C-väljarna numera.

Det påpekas ofta att SD har högt stöd bland LO-medlemmarna. SD har 25,8 procent där. Det är en ökning från 22,3 i november, men inte stasäk. S har 35,2 procent. Det är en stasäk minskning sedan november från 40,1 procent.

Att S har 25 till 30 procent bland såväl akademiker (SACO) som tjänstemän (TCO) när partiets totala stöd är runt 28 procent är en prestation.

Annons

Annons

Starkaste gruppen för SD är dock inte LO-medlemmar utan företagare. SD stöds av 29,3 procent bland dem. Partiet är därmed nära stödet som M har i den gruppen, på 31,3 procent. S har ganska lågt stöd bland företagare, men ändå 13,2 procent.

S får allt mer en profil av att ha ett stöd som sitt rikssnitt i alla möjliga grupper. Stödet är över snittet bland LO-medlemmar och under bland företagare. Men bland SACO-medlemmar är S-stödet med 29,7 procent strax över rikssnittet.

Bland TCO-medlemmar är S-stödet faktiskt lägre än i SACO, 24,6 procent. S har samma stöd bland arbetare som bland akademiker (SACO-medlemmar).

Ett parti som har ungefär samma stöd som sitt rikssnitt i nästan alla grupper kallas av statsvetare för ett catch-all-parti, fånga-alla-parti. Att fånga (vinna) alla typer av väljare är svårt att åstadkomma, men S verkar ha lyckats.

Att S har 25 till 30 procent bland såväl akademiker (SACO) som tjänstemän (TCO) när partiets totala stöd är runt 28 procent är en prestation.

Det försätter dock S i ett dilemma. Om partiet ändrar sin politik riskerar det att tappa väljare i någon grupp. Och det är osäkert om de andra väljare som partiet kan vinna kan bli fler än de som förloras.

Annons

Annons

Till toppen av sidan