Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Robert Sundberg: En M+KD-regering kräver stöd från både SD och C

Regeringsfrågan

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Riksdagen då den röstade nej till moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister. 195 nej-röster och 154 ja-röster. Foto: Pontus Lundahl / TT.

Annons

Tisdag 15/6 gav Vänsterpartiet statsminister Stefan Löfven och hans regering 48 timmar på sig att ändra sig om införande av fri hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter. Gjorde inte regeringen det skulle V dra undan sitt stöd. Det gjorde partiet på torsdagen.

I Sverige behövs, sedan början av 70-talet, bara att en regering tolereras (majoritet i nedlagda röster utöver jaröster). Så är fallet med Löfvens regering. Fem partier är i dess underlag.

De två i regeringen, S och MP, röstade ja till Löfven som statsminister. C, L och V lade ned sina röster, tolererade, regeringen. Men regeringen avsåg att regera på ett avtal med C och L om budgetarna. I det ingick inte V.

De fyra partierna i januariavtalet har dock inte majoritet i riksdagen. De har nu 166 mandat. M, KD och SD har 154. V har 27 mandat. Och så är det två vildar i riksdagen varav en är från L och en från V.

Annons

Annons

Misstroendevotum mot regeringen, uppgavs det på torsdagen från SD. Om ett votum om misstroende väcks måste alla av V, M, KD och SD rösta för det för att fälla regeringen.

På över 50 år har en regering fällts bara en gång, i februari 1990. Det var S-regeringen då som lade ett ekonomiskt paket med bland annat strejkstopp. Det var alla fem partierna i oppositionen, MP, M, C, L (Folkpartiet då) och V (med tillägget Kommunisterna då) emot. De var enade i sakfrågan, att stopp för strejker var fel. (De borgerliga regeringar som föll 1978 och 1981 gjorde det av inre motsättningar).

1990 var det inte ett misstroendevotum utan regeringen hade deklarerat att om den inte fick igenom sitt ekonomiska paket, med strejkstoppet, skulle den avgå. Den fick inte igenom det och avgick. Den gången följde talmansrundor.

Det blev inte en borgerlig regering eller extra val utan Ingvar Carlsson (S) kom tillbaka som ny regeringsbildare för en enpartiregering.

För att Ulf Kristersson ska kunna bli regeringsbildare måste C tolerera det, om man tar för givet att M, KD och SD också är för det.

Om Stefan Löfvens regering riskerar att fällas eller fälls av riksdagen där V, SD, KD och M röstar för det kan statsministern utlysa extra val som måste hållas inom tre månader. Mest troligt skulle regeringen avgå utan att utlysa det. Partierna vill sällan ha extra val, särskilt inte i mandatperioders andra hälft. Det blir då talmansrunda. En ny regeringsbildare ska då utses.

Annons

Annons

Det kan inte bli en moderatledd regering om inte C, eller MP, tolererar en sådan. De fyra M, KD, L och SD har bara 173 mandat, 174 med en vilde som varit L. De fyra V, S, MP och C har 174 mandat, 175 med en vilde som varit V. En ny statsminister måste tolereras av en majoritet och en sådan finns bara bland V, S, MP och C.

För att Ulf Kristersson ska kunna bli regeringsbildare måste C tolerera det, om man tar för givet att M, KD och SD också är för det. Hur L röstar spelar ingen roll. Att MP skulle tolerera en M-ledd regering är inte troligt.

En ny regering, med bara S eller S och MP, måste ha både V och C i sitt underlag både för omröstning om statsminister och för budgeten.

Ulf Kristersson kan bara bli statsminister om C, likt SD, tolererar det. Dessutom måste Kristersson förhandla sin budget med både SD och C.

Misslyckas talmannen fyra gånger att få riksdagen att tolerera kandidater till ny statsminister utlöses extra val automatiskt.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy