Annons

Annons

Annons

ledare socialdemokratisk

Krönika Örjan Fridner: S måste lära av Reinfeldts öde!

Krönika: Partier och deras väljare

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Vi vet - tack vare statsvetaren och valforskaren Henrik Oscarssons rapporter- att stora förändringar i väljarbeteenden ägt rum. Åsiktsröstningen, valet av parti utifrån ideologi och sakpolitik, har ökat på bekostnad av klass- och auktoritetsgrund för väljarna.

Vi vet också att antalet partibytare har ökat mellan valen, liksom att antalet som röstar på skilda partier i de olika valen på valdagen har ökat.

Höger-vänsterskalan, med sin syn på den ekonomiska strukturen, har kompletterats med en sociokulturell GALTAN-skala. Här står de gröna, alternativa och libertära inriktningarna mot traditionella, auktoritära och nationalistiska.

Spelar då ett partis identitet någon större roll för väljarna? Av vad som hände Reinfeldt och M kan man nog dra viktiga slutsatser för vad som kan ske i valet 2022. Med begreppet ”De Nya Moderaterna” avidentifierades M. Stora sak- och systemfrågor togs bort från den politiska agendan som arbetsrätten, slopandet av landstingen.

Annons

Annons

Reinfeldt avgår. Statsminister Fredrik Reinfeldt aviserar sin avgång på moderaternas valvaka i samband med riksdagsvalet 2014. Foto: Henrik Montgomery / TT.

Politiken skulle vända sig mot ”medelklassens eviga renoveringar” som Johan Hakelius så träffande skriver i tidskriften Fokus. Det var en breddning som ledde till att M hade ett opinionsstöd på cirka 35 procent som mest 2011 (30,1 procent i valet 2010). Medel- och överklasserna var nöjda. Jobbskatteavdragen duggade tätt. RUT-och ROT höjde deras glädje.

Allt mer pressad av ett växande SD tvingades Reinfeldt att plocka fram de bortlagda identitetsmarkörerna. Hakelius menar att Reinfeldts strategi med sitt ”Öppna era hjärtan” hade nått vägs ände. M föll från cirka 35 procent till omkring 15 procent i opinionen.

Det finns allvarliga tecken som tyder på att S och Stefan Löfven kan råka ut för ett liknande scenario i valet 2022. Om partiet inte förknippas med begreppen trygghet, frihet, säkerhet, rättvisa, jämlikhet och solidaritet utan begreppen marknadshyror, försämringar inom arbetsrätten, privatiseringar inom arbetsförmedlingen, slopandet av värnskatten och handlingsförlamning när effekterna av skolans privatiseringar härjar, tonar nyliberalismens färg fram och täcker den röda rosen.

Socialdemokraternas stora utmaning ligger inte i att vinna väljare från SACO-grupperna och dem närstående grupper. Utmaningen ligger framförallt i att vinna tillbaka kärnväljare som gått till SD!

Annons

Några tydliga inslag i en sådan politik, om hänsyn skall tas till SOM-institutets undersökningar, är en politik för ”välfärdspolitiskt utsatta grupper”. Det kan gälla förtidspensionärer, arbetslösa, sjukskrivna.

Annons

Landsbygdens problematik måste uppmärksammas. Den klassiska antielitismen, som är så vanlig i populistiska partier, måste motarbetas med väl utvecklade strategier och vändas till kamp för ekonomisk utjämning och förstärkt demokrati.

Sannolikt har coronapandemin givet S en välbehövlig paus genom att sjukvården har kommit i centrum. I takt med att den klingar av tränger andra frågor på.

Skall S gå till val med målsättningen om ett Januariavtal 2, starkt präglat av nyliberala inslag, ligger Reinfeldts öde nära till hands. S måste gå till val på sina egna frågor och med en egen politik.

I Sven Asplings viktiga bok om socialdemokratin och vägen till folkhemmet, talar han om att det började ”i ett trasigt klassamhälle”. De sociala och ekonomiska klyftorna har vuxit stort i Sverige de senaste åren. Partiet måste gå till val utifrån att dessa skall minska - eller för att tala med Ernst Wigforss - vi skall arbeta för social och ekonomisk jämlikhet.

Först då kan den socialdemokratiska folkrörelsen växa sig stark!

Örjan Fridner.

Bild: Robert Sundberg

Örjan Fridner

Krönikör

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan