Det är ett arbetssätt som den här generationen unga är väldigt vana vid. För så har föreningslivet, gymnasieskolorna, högskolorna och vuxenutbildningen jobbat under den svåra tid vi gått igenom.

Det gångna årets erfarenheter nämns bara i förbigående i förbundsstyrelsens förslag till reformprogram. Men samtidigt är det en kongress i pandemins skugga.

Det är en kongress präglad av erfarenheten att ibland ställs allting på ända. Att tvingas omvärdera allt, och våga vara djärvare än man tidigare varit.

Ungdomsförbundets styrelse föreslår bland annat klimatinvesteringar om 100 miljarder per år, jobb- och bostadsgaranti för unga, avgiftsfri kollektivtrafik samt att tand- och synvård blir en del av den allmänna sjukvården. Man vill se över narkotikapolitiken och stöpa om sönderprivatiserade hälso- och sjukvårdssystem.

Målet är att skapa "Ett Sverige som håller ihop". Och just att hålla ihop var under många år inte SSUs bästa gren.

I decennier ägnade unga socialdemokrater mer tid åt att bekämpa varandra än åt att bekämpa samhällets orättvisor. Ärren finns fortfarande kvar när de unga kämparna blivit vuxna, i form av misstro mellan individer och partidistrikt.

Dagens SSU har lärt av sina föregångares misstag och blivit bättre på att ta hand om varandra och rikta energin åt rätt håll.

Och det behövs. För de utmaningar dagens socialdemokrati står inför är betydligt mer genomgripande än de som tidigare generationer tampades med.

Efter sommarens extremväder menar forskare att jorden redan nu närmar sig "oåterkalleliga klimateffekter" för bland annat världens tropiska korallrev, regnskogarna i Amazonas och sommarisen på Arktis.

Samtidigt finns också existentiella hot mot socialdemokratin som rörelse. Det som tidigare kallats "pasokisering" efter namnet på de grekiska socialdemokrater som rasade ihop i eurokrisens spår, är nu en verklighet för många systerpartier.

I Frankrike är socialistpartiet mer eller mindre utraderat som politisk kraft. I Nederländerna och Polen kämpar man för sin överlevnad. Och i Tyskland – där socialdemokratin uppstod och det svenska partiet hämtade inspiration – håller SPD på att ersättas av De Gröna som dominerande vänsterparti.

2014 gick de svenska Socialdemokraterna till val på att "det är något som håller på att gå sönder". Sju år senare ser det ut som att det som framför allt håller på att spricka i kanterna är partiet självt.

I SVT/Novus julimätning klarar partiet inte ens av att samla en fjärdedel av väljarkåren. Många väljare söker sig i stället till Nooshi Dadgostars vänsterparti, som får rekordhöga 13 procent. Och Sverigedemokraterna är landets näst största parti.

Det är inte förvånande att många av förslagen till SSU-kongressen liknar programmet för S-föreningen Reformisterna, som bildar opinion för en mer aktiv ekonomisk politik.

SSU har genom tiderna kallat sig "verklighetssynens ungdom". I dagens verklighet skenar klimatkrisen och klassklyftorna, medan andra politiska rörelser utmanar socialdemokratins samhällsbärande roll.

Verkligheten för Amalia Rud Pedersen, Lisa Nåbo, Diyar Cicek, Isak Öhrlund och övriga föreslagna till SSUs ledning är att om dagens socialdemokrati inte kan återvinna förtroendet, så kommer dagens unga socialdemokrater inte kunna påverka framtiden.

Socialdemokraterna har nu fått hjälp att ta av sig Januariavtalets tvångströja. Nu finns chansen att formulera en ny analys, ett nytt språk och en ny politik, med utgångspunkt i lärdomarna av pandemin. Att hitta tillbaka till sig själv och till sin historiska uppgift – att bekämpa en exploderande ojämlikhet.

Där kan partiet nu ta hjälp av färska förslag från det egna ungdomsförbundet.