Annie Lööf och Nyamko Sabuni har gått skilda vägar, men de låter förbluffande lika varandra. Sverige behöver en liberal reformagenda, liberala lösningar och för det behövs en regering som genomför kraftfull liberal politik, säger de i kör.

Annie Lööf ansåg att hon fick ut mest liberal politik genom samarbete med S. Nu vill C vara ”en kraftfull, konstruktiv, liberal opposition som är en motor för att Sverige får den liberala reformpolitik landet så väl behöver”.

Nyamko Sabuni vill säkra upp sina liberala reformer genom samarbete med M, KD och SD.

En av de bärande liberala idéerna är att staten inte ska lägga sig i hur människor lever sina liv.

Varenda människa ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och jobba hårt för att uppfylla sina drömmar, står det på Liberalernas hemsida.

Även äganderätten är en viktig liberal hörnsten. Det personliga ägandet är en förutsättning för drivkraften att förändra, förbättra och skapa värden som kan föras över till nästa generation, skriver C.

L hävdar till och med att brottsligheten skulle minska om fler ägde sina bostäder.

KD är inne på samma linje. Den före detta bostadsministern Stefan Attefall uttryckte sig så här: ”- Villaägaren representerar den kristdemokratiska principen om att ta ansvar för sig själv. Man bor i sitt hus, tar eget ansvar och verkar för det goda samhället tillsammans med andra."

Mats Odell även han före detta bostadsminister för KD och hävdar ”att ägandet är en grundläggande del i familjegemenskapen”.

Thomas av Aquino katolsk teolog och filosof, som ansåg att ägandet är grunden för privatmoralen, är lika populär i vissa kretsar idag som på 1200-talet.

Den liberala berättelsen är alltså att människor som äger sitt boende har en högre privatmoral, en finfin familjegemenskap, är mer ansvarstagande och verkar för det goda samhället.

I hyresrätten är det följaktligen knackigt med familjegemenskapen, privatmoralen är låg, ansvarstagandet är bristfälligt och det goda samhället jobbar man inte för. Eller hur man nu ska tolka det hela?

Det är ju inte särskilt svårt att lista ut varför hyresrätten har hamnat i stryklass i de liberala reformagendornas värld.

Att vi har partier med en så stark ideologisk koppling till det ägda boendet är förstås viktigt. När ägandet är ett överordnat intresse så utgör det också grunden för den politik man vill föra.

Så att det ägda boendet gynnas, främst via skattesystemets alla delar, kan ingen missta sig på. Det syns i varenda statsbudget.

Så det där om att staten inte ska styra hur människor lever sina liv är det inte mycket bevänt med i alla fall inte när det handlar om hur vi ska bo.

Barbro Engman

Krönikör