Daniel Helldén är ledande miljöpartist i kommunpolitiken i Stockholm. Han och hans parti är de som styr i huvudstaden ihop med de fyra borgerliga partierna. Helldén kandiderar nu till riksdagen.

I samband med det har Helldén uppmanat sina MP-kollegor på riksplanet att inte utesluta att bilda en likadan blågrön regering där. Dagens Nyheter har i en ledare hakat på förslaget och ger uppmaning om att lyssna på Helldéns förslag i regeringsfrågan.

I princip var det en variant på sådan regering som var på väg att bildas efter valet 2002. Då skulle M, på 15 procent av rösterna, stå utanför en regering mellan MP, C, L och KD. Men dess underlag skulle vara samma fem partier som Helldén tänker sig och som nu styr i Stockholm.

Och även om det finns internationella exempel på att miljöpartier samregerat med borgerliga partier, en sådan regering sitter nu i Österrike, skulle en sådan regering bli svår att bilda även om de tänkta ingående partierna skulle vilja det.

Förslaget fanns efter valet 2018 i samtal med talmannen, men gick inte till omröstning i riksdagen. Anledningen var att de ingående fem partierna bara samlade knappt 46 procent av mandaten. Övriga tre partier, som samlade drygt 54 procent av mandaten, S, V och SD, skulle inte ha tolererat en sådan regering.

Och om S skulle tolerera en sådan regering skulle den inte få igenom sin budget av samma anledning som dagens regering inte får igenom budgeten om inte C och V röstar för den (om M och KD lägger gemensam budget).

Detta eftersom SD kan rösta på det budgetalternativ som S har, vilket då skulle få fler röster än vad den fempartiregering som MP skulle ingå i erhåller (om vi utgår från mandaten i riksdagen nu). Att de fyra borgerliga partierna och MP i valet 2022 skulle få majoritet i riksdagen är det liten sannolikhet för, som opinionssiffrorna ser ut nu.

Så Helldéns regeringsförslag har liten sannolikhet att kunna bildas. Dessutom skiljer mycket i partiernas politik, främst mellan MP och M. M har på några få år rört sig mer åt det håll SD är, totalt och i många frågor som migrationspolitik och ulandsbistånd. Och MP-väljarna ligger mer till vänster än de gjorde för 20 år sedan.

L har även i nuläget svårt att få tillräckligt med röster för att klara riksdagens spärr på fyra procent.

För övrigt har just i Österrike det borgerliga partiet ÖVP regerat med motsvarigheten till SD, FPÖ. I mätningarna nu har SD runt 20 procent, men var uppe i 24 procent i början av 2020.

Att hålla SD utanför en regering om partiet bidrar med nästan hälften av mandaten i ett regeringsunderlag som har minst 175 mandat kan bli svårt för M och KD.

M kan göra ett dåligt val 2022 om en del moderater stödröstar på L eller KD. I och för sig behöver inte en statsminister komma från det största partiet i det block som får majoritet. I valet 1979 blev C mindre än M, men fick statsministerposten i den nya trepartiregeringen.

Med tanke på att M och KD nu ligger långt åt höger och för en restriktiv migrationspolitik och är närmare SD är det svårt att se att MP, M och KD skulle kunna enas om en regeringspolitik och en budget som accepterats av SD sedan SD fått inflytande på den.