På måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) statens budget för 2022. Den innehåller många åtgärder. Det är därmed lätt att tappa översikten.

Och en budget har flera uppgifter. De som regerar ska genomföra sin politik genom den. En annan är att den ekonomiska konjunkturen ska påverkas. De två uppgifterna kombineras också i stor grad.

Till det förra hör att regeringens stora parti, S, genomför den familjevecka som var dess stora vallöfte 2018. Det sker från 1 april och kostar 3,5 miljarder kronor 2022. Den innehåller tre dagars ledighet för vardera förälder per år, eller sex dagar för ensamstående, för barn i åldern 4 till 16 år.

Familjeveckan är en kombination av semester, föräldraförsäkring och arbetstidsförkortning. Den ger möjlighet till ledighet med barn särskilt för personer som inte kan ta flexibel ledigt till följd av att de måste vara på sin arbetsplats och inte kan jobba hemifrån.

Mycket av budgetens innehåll i åtgärder har presenterats de gångna veckorna. Och budgetens ökning i åtgärder, både reformer och sänkta skatter omfattar 74 miljarder kronor. Till de senare hör 13 miljarder fördelade på sänkt inkomstskatt för främst de med låga och medelstora inkomster, drygt tre miljarder för de som är sjuka eller har aktivitetsersättning och fått betala mer i skatt än de som jobbar trots att de har låga inkomster. Och så är det sänkning för ungas arbetsgivaravgifter på cirka 1,5 miljard.

Drygt 60 miljarder är satsningar av olika slag. Det är på att minska arbetslösheten, som är på runt 400 000 arbetslösa, särskilt de som varit arbetslösa lång tid, åtgärder för minskat klimathot (global uppvärmning), anställningar och annat för brottsbekämpning, minska de köer som uppstått i sjukvården till följd av coronapandemin och en rad saker till. På måndagen kom nyheten om det.

Internationella organisationer som EU, OECD och IMF har påtalat vikten av att stimulera ekonomin efter coronakrisen. Statsbudgeten är ett bidrag till det, framhöll finansminister Andersson på sin presentation. Med en arbetslöshet på sju procent måste också grepp tas för att ekonomin ska förbättras och antalet arbetslösa bli färre. Som tur är så är statsfinanserna goda med en statsskuld på under 40 procent av BNP där andra EU-länder ofta har 60 procent eller mer.

Den ekonomiska tillväxten minskade under pandemins 2020 men tar nu fart och ökar, vilket är bra. Det är dock viktigt att tillväxten har en så grön profil som möjligt.

Regeringen har varit tvungen att väga av budgeten så den ska ha innehåll som passar både V och C eftersom regeringen behöver få något eller båda partiernas stöd för att få igenom den i riksdagen.

Bättre villkor och ersättning för sjuka, pension för utslitna personer, skatteskillnad för sjuka och i förtid pensionerade är åtgärder som bör tilltala V, liksom mer pengar till kommuner och regioner för sjukvård och annat.

Åtgärder för stöd till kommuner runt om i landet, en rad sänkta skatter samt en del till med koppling till landsbygd och miljö samt klimat bör tilltala C.

Utöver det måste regeringens S och MP få igenom en del av sin egen politik och parera konjunkturen. Sammantaget blir det den lagda budgeten. Om den räcker är oklart, både gällande konjunkturpåverkan och gällande att gå igenom i riksdagen. Förhoppningsvis gör den det.