Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Låt inte klimatnyttan väga tyngre än den biologiska mångfalden

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Utan en kvalificerad samhällsplanering kommer vi inte att kunna klara av att bygga ett hållbart Sverige, ett Sverige där vi integrerar alla naturvetenskapliga fakta i konkreta planer där klimatfrågan är en delaspekt av helheten. Foto: arkiv

Annons

Många forskare och lobbyister i Sverige har propagerat för tanken att klimatnyttan ska väga tyngre än den biologiska mångfalden.

I olika media har man med emfas fört fram tanken att klimatnyttan ska viktas tyngre i olika tillståndsprocesser som exempelvis vid ansökningar om utbyggnad av både vindkraft och elnät.

Problemet med denna ståndpunkt är att man negligerar alla fakta kring den biologiska mångfalden, allt vi vet om alla ekosystemtjänster samt alla rödlistade arter.

Och nu har ett larm från forskarsamhället kommit där man fastslagit att utan skydd för diversiteten i natursystemen förlorar vi också klimatkampen.   

Nyligen har nämligen ett internationellt forskarlag tagit fram nya fakta som visar att båda utmaningarna är lika allvarliga. En av forskarna, Honor C Prentice, professor emerita vid Lunds universitet och den enda forskaren i studien som varit verksam i Sverige, uttalar sig till en svensk publik via en pressrelease med den något olycksbådande titeln; "Forskare varnar: utan samsyn kan varken klimatet eller biodiversiteten räddas." Frågan är hur man kommit fram till så olika ståndpunkter och vad dessa nya forskningsrön har för betydelse för den planerade utbyggnaden av vindkraften i Sverige.

Annons

Annons

Den internationella studien heter "Time to integrate global climate change and biodiversity science-policy agendas” – publicerad I tidskriften "The Journal of Applied Ecology" – och publiceras inför klimatmötet COP26 I Glasgow. Detta är ett tungt vetenskapligt inlägg som understryker att även omställningen måste vara hållbar i fler än ett avseende annars missar vi helt de övergripande målen – en hållbar värld och en hållbar framtid. Frågan är vilka intryck dessa tunga vetenskapliga fakta kommer att hanteras nationellt i Sverige?

Hittills har vi redan missat 15 av 16 miljökvalitetsmål till år 2020, som var det år när dessa miljömål skulle vara uppnådda. Riksdagen deklarerade stolt 1999 att; ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Tyvärr missar vi även samtliga 20 FN-mål om biologisk mångfald – de s.k. Aichimålen - som bland annat Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken, steg för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering av samtliga inhemska miljömål, med ett undantag; Skyddande ozonskikt.

Min egen slutsats är att utan en kvalificerad samhällsplanering kommer vi inte att kunna klara av att bygga ett hållbart Sverige, ett Sverige där vi integrerar alla naturvetenskapliga fakta i konkreta planer där klimatfrågan är en delaspekt av helheten. Frågan är akut och bör finnas med som en central fråga i valrörelsen inför valet 2022.

Annons

Frågan är också vad politiker och forskare har att säga om dessa nya fakta

Annons

Frågan är också vad politiker och forskare har att säga om dessa nya fakta. Det senaste initiativet i denna riktning att se till helheten slutade nämligen i en krasch 2008 där den erfarne Bengt K Å Johansson, tidigare minister i en av Olof Palmes regeringar och tidigare bland annat landshövding, uttalade efter man lagt ner Miljömålsrådet – där han var ordförande - som ersattes av Miljömålsberedningen;

"Nu har regeringens besked till Rådet och till svenska folket kommit. Det är inte alls bråttom. Rapporten med alla dess förslag och med utarbetade strategier för miljöinsatser skjuts åt sidan. I stället tillsätts en utredning som skall se över hela miljömålssystemet. Jag är djupt kritisk till vad som sker. Vi förlorar tempo i miljöarbetet och systematiken i miljöarbetet ser ut att brytas sönder."

Ulf Svensson

civilekonom, utrett den storskaliga utbyggnaden av vindkraften med fokus mot transporter och logistik samt forskat om den fysiska riksplaneringen vid Chalmers Arkitektur

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy