Måndag 18 oktober kom nyheten att Lotta Gröning ska kandidera till riksdagen för Liberalerna. Hon är kanske inte så känd för den breda allmänheten. Men bland opinionsbildare och politiker är hon känd.

I 12 år har hon varit krönikör på Expressen och i 13 år före det var hon politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, en socialdemokratisk tidning.

Lotta Gröning är historiker och har doktorerat på en avhandling om Socialdemokraternas väg till makten i början av förra århundradet. Hennes pappa Egon Gröning var kommunalråd för S i Norberg på 80-talet, men omkom i en flygplansolycka 1989. Lotta Gröning bor utanför Norberg.

Lotta Gröning var alltså tidigare socialdemokrat och även en profilerad EU-kritiker vid tiden för folkomröstningen om medlemskap i EU 1994. Senare har hon även varit kritisk till det som kallas överstatlighet i EU där EU-valutan euro ingår.

Grönings partibyte var därmed oväntat. I EU-frågan har hon tidigare stått långt från den linje L har. Men det är ett par inrikesfrågor som gjort att Gröning går med i L och det är demokratifrågor och landsbygdsfrågor. Gröning är också bland annat anhängare av kärnkraft, vilket L är.

Det var partiledaren Nyamko Sabuni som kontaktade Gröning och frågade om hon var villig att kandidera till riksdagen för partiet. Gröning blir efter sitt jakande svar på den frågan ännu en person med ett slags kändisskap som engagerar sig för L och att komma in i riksdagen för partiet.

Sedan tidigare har före detta musikartisten och nu PR-konsulten Dominika Peczynski, dokusåpakändisen och polisen Martin Melin och journalisten och författaren Johanne Hildebrandt valt att ställa upp för partiet i valet kommande år.

Lotta Gröning avser att ställa upp för valkretsen Norrbottens län och deltar i partiets provval där. De andra här nämnda tre personerna ställer upp för L i någon av Stockholms valkretsar eller i Södermanland i Hildebrandts fall.

Grönings övergång till L är överraskande. I Sverige är byte av parti ovanligt bland personer som är välkända. Det är det i många andra länder i västra Europa. I USA är kända personers partibyten vanligare. Men där är de två stora partierna väldigt breda och en person som går in i politiken är tvungen att välja något av dem eller ställa upp som oberoende.

När Gröning var ledarsideschef på Norrländska Socialdemokraten låg hon till vänster i S och var som nämnts emot EU-medlemskap och senare EMU-medlemskap. Om någon från S och rent av med bakgrund som chef för en S-ledarsida skulle byta parti till L skulle många andra ha legat närmare till hands eftersom de låg mer till höger i S och var för både medlemskap i EU och EMU.

Statsvetare talar om att partierna blir mindre av folkrörelsepartier och mer av kampanj- och elitpartier. Ja, man kan kalla det senare partiledningspartier eller partiledningsstyrda partier där medlemmar spelar en mindre roll än förr.

Lotta Gröning får det nog svårt att bli vald. Norrbotten brukar vara den valkrets där L har lägst stöd, ja länet är det i landet där S och V brukar ha sitt högsta väljarstöd.

Och om Gröning kommer in i riksdagen så är konkurrensen i L hård med många politiskt erfarna och kunniga personer och även kändisar bland de främsta kandidaterna.

Med sitt engagemang för demokrati och landsbygdsfrågor hade Gröning nog passat bättre som kandidat i ett EU-parlamentsval, där hela landet är en valkrets och väljarna kostar på sig att rösta mer fritt än i riksdagsval. Landsbygdsfrågor hade också passat bra där eftersom regionala stödpengar finns på EU-nivå liksom lantbruksstödet.

Gröning verkar inte ha några problem med att hennes nya parti avser att ta stöd av SD som en del av sitt mandatunderlag för en ny moderatledd regering. Hon tycker att det ”kan vara nyttigt för SD att en gång börja ta ansvar i stället för att som i dag bara plocka upp missnöje", som hon uttryckte det för Expressen.

Apropå SD och landsbygden är det partiet som har fått ökat stöd i en rad val, särskilt på landsbygden, och som många som tidigare röstat på S har gått till.

Var och en väljer vilket parti man vill rösta på och tillhöra. Över ett liv kan både de egna åsikterna ändras och partier kan ändras så att ett byte av parti kan bli aktuellt av flera skäl.

Många opinionsbildare och politiker stöder dock samma parti eller politiska inriktning hela sitt liv, även om det finns en del undantag. De som byter parti brukar också göra det inom det ena av de för stunden två blocken som finns och sällan gå till ett parti i ett annat block.

Om det är på väg att bli vanligare att inte bara väljare byter parti utan även opinionsbildare och politiker återstår att se. Alltså att se om fallet med Lotta Gröning är ett undantag eller ett exempel på en ökande trend.