Liberalerna, förr Folkpartiet, drev länge att sjukförsäkringen skulle vara väl fungerande. Dess konstruktion, med ersättning efter en så kallad inkomstbortfallsprincip skulle ge tjänstemän som lärare en inkomsttrygghet vid sjukdom.

Att stå för denna princip förenade Socialdemokraterna och Folkpartiet, som L hette förr. Även V förespråkade denna princip.

Att det så kallade taket i försäkringen inte blir för lågt blir viktigt. Det kan dock vara svårt att förklara, eftersom en höjning av taket ger de med bra inkomst en bra ersättning vid sjukdom. Taket är nu åtta prisbasbelopp per år, åtta gånger 47 600 kronor (2021) vilket är 380 800 kronor per år eller 31 733 kronor i månaden.

I sitt förslag till budget för 2022 vill regeringen höja det till tio prisbasbelopp (48 300 kronor 2022), 483 000 kronor eller 40 250 per månad.

Denna konstruktion av sjukförsäkringen, och liknande gällande arbetslöshetsförsäkringen, gör det möjligt att behålla sin standard för personer som blir sjuka eller arbetslösa. Kostnaderna i vardagen består ju även för en person som blir sjuk, för hyra, mat, el, abonnemang och annat.

Resor till och från jobbet upphör för en som är sjuk och helt sjukskriven. Men beroende på hur mycket den sjukes sjukdom medger kan det bli resor till och från hälsocentral, apotek och matvaruaffär.

Det finns detaljer i sjukförsäkringen. Den första sjukdagen är en karensdag. En del partier vill införa ytterligare en karensdag medan en del tycker att ordningen som var under coronapandemin med borttagen karensdag var bra. Det förhindrade att personer som var sjuka begav sig till sin arbetsplats och smittade andra.

Sjukdag två till 14 betalar arbetsgivaren sjuklön. Nivån har länge legat på 80 procent av lönen upp till nämnda tak, nu åtta prisbasbelopp per år (och vad det innebär i månadslön). Efter en veckas sjukdom krävs läkarintyg.

Mellan dag 15 och 90 betalar Försäkringskassan sjukpenningen, som alltså är 80 procent av lönen eller upp till taket. En del personer kan få 10 procent till av lönen i ersättning vid sjukdom genom avtal med arbetsgivare.

Under dag 91 till 180 ska den anställde, arbetsgivaren och Försäkringskassan undersöka om det finns andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Här kan pågående sjukskrivning läggas ihop med tidigare sjukperioder, vilket kan göra att frågan om omplacering kan komma snabbt.

Efter 180 dagar kan Försäkringskassan göra en ny bedömning av den sjukes fall.

Efter 364 dagars sjukskrivning upphör rätten till sjukpenning. Den som fortfarande är sjuk kan ansöka om förlängd eller fortsatt sjukpenning. Det förra, förlängd, kan erhållas endast upp till i 550 dagar och ersättningen då är 75 procent av lönen upp till taket.

Det senare, fortsatt sjukpenning, har ingen begränsning i tid och är på 80 procent upp till taket men gäller endast för sällsynta eller allvarliga sjukdomar som tumörsjukdomar och neurologiska sjukdomar.

Debatten om sjukförsäkringen var omfattande i samband med att de borgerliga allianspartierna skulle försämra sjukförsäkringen, för att få pengar till skattesänkningen jobbskatteavdrag inför valet 2006. Folkpartiet framhöll då exemplet med en lärare som fått en cancersjukdom som blev utdragen i behandling.

Den cancersjuka lärarens sjukskrivning riskerade att dra ut på tiden så denne skulle bli föremål för de omprövningar som sker vid tidpunkter som 180 sjukdagar och 365. Vid den senare tidpunkten fanns den så kallade stupstocken som riskerade att göra att läraren inte kunde få ersättning vid sin utdragna sjukdom och behandling.

Sjukförsäkringen kom att försämras av alliansregeringen, vilket ledde till kritik och debatt.

I sitt budgetförslag för 2022 vill L ha ytterligare en karensdag, vid dag 15 (då ansvaret går från arbetsgivare till Försäkringskassan), vilket ska spara in 300 miljoner kronor. Genom att säga nej till regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen sparar L in 2,6 miljarder kronor för staten.

L borde vara för en höjning av taket, eftersom det stärker sjukförsäkringens profil av att ge trygghet med kompensation av inkomstbortfall. Det är en linje som L stått för.

L vill också ha en bortre gräns för sjukskrivningen och ersättningen för det, vilket ska spara in 6,1 miljarder kronor. Det vill även M. Bland annat den cancersjuka läraren och många liknande fall skulle då få svårt att få ersättning vid sjukdom och behandling som varar mer än ett år.

Det kommer att bli många långvarigt sjuka som inte får fortsatt ersättning efter cirka ett år om L och M ska spara in drygt sex miljarder kronor i sjukförsäkringen gällande ersättningstid. Det är allvarligt om långvarigt och ofta svårt sjuka personer inte får ersättning som de behöver. Det riskerar att i flera fall försämra deras hälsoläge när de behöver oroa sig för sin ekonomi också.

Och sämre system för trygghet i välfärden minskar tilltron bland medborgarna inte bara till dessa försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet utan även till staten, myndigheter och demokratin.