Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Kalhyggesbruket är skogsbranschens största misstag

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Skog i närheten av Alingsås efter plockhuggning. Foto: privat

Annons

Av det socker, som bildas i trädens blad (barr), går endast cirka 10 procent till stamtillväxt och cirka 20 procent till grenar och kottar med mera. Hela 70 procent går ner till jordens svampar, mykorrhiza, och mikroorganismer. Skogens liv försiggår i huvudsak i den övre delen av jordlagret, där svampar bygger upp markskiktet och lagrar in kol underifrån. Dessutom förnyas trädens fintrådiga rotsystem cirka fyra gånger per år vilket också bidrar till kolinbindningen i jorden. Denna process med svampar och mikroorganismer är avgörande för skogens liv och tillväxt.

Kalhuggning av skogen medför att sockertransporten till marken stoppas tvärt. Nedbrytningen av förnan och det översta marklagret överstiger vida inlagringen av kol i marken – med massiv CO2-avgång till luften som följd. Skogens bärris och buskar försvinner och jordens förmåga att hålla vatten och näring försämras radikalt. Insekter och spindlar förlorar sina miljöer.

Annons

Annons

Kalhyggesbruket är skogsbranschens största misstag, långt värre än hormoslyrkatastrofen.

Man kan hugga och ändå ha skogen kvar genom att plocka utvalda mogna träd med god kvalité. De "fula och inte så värdefulla träden får stå kvar och konkurrera med de mindre växande träden. De får då täta årsringar, vilket höjer kvalitén. Avgången av CO2 blir mycket liten i jämförelse med att kalhugga.

Problemen med barkborrar och snytbaggar är i stora drag självförvållade genom kalhuggningen

Träd med mindre än 12-14 centimeter i diameter kostar mer att hugga och köra ut till väg, än att låta dem stå kvar. Fibermängden i de klenare träden täcker inte kostnaden för avverkning och utkörning (skotning). Om de kvarvarande träden får stå, fördubblas den stående volymen på cirka 25 år i normalfallet. Då kan man hugga en lika stor volym, som man gjorde vid det första uttaget.

Den högre avverkningskostnad som plockhuggning innebär, vägs upp av att en större andel lönsamt timmer av hög kvalitet erhålls för skogsägaren. Kostnader för markberedning, plantering och röjning bortfaller eller minskar kraftigt. Priset per huggen volym blir betydligt högre än vid kalhuggning.

Vid kalhyggesbruket försöker man skapa ett så jämnt krontak som möjligt. Man tror felaktigt att detta ger snabbast tillväxt. En lika stor tillväxt eller bättre erhålls, om man har en blandning av stora och små träd och av olika åldrar och arter. Det ger ett bättre skydd mot stormar, sjukdomar och insekter. Problemen med barkborrar och snytbaggar är i stora drag självförvållade genom kalhuggningen.

Klas Ancker

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy