Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Stuprörstänk i samhällsplaneringen?

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Blir det någon järnväg till Sälen för turisterna? Fördelningen av medel kommer att påverka det svenska samhället. Foto: arkiv/Göran Persson

Annons

Just nu arbetar Trafikverket med att planera hur regeringens infrastrukturpengar ska användas åren 2022-2033. Det rör sig om 437 miljarder kronor i investeringar. Den 30 november ska förslagen presenteras via en extern remiss.

Hur mycket ska gå till järnvägsinvesteringar respektive nya vägar? Blir det exempelvis någon järnväg till Sälen för turisterna? Eller ska de fortsätta åka bil? Kommer Inlandsbanan att rustas upp för godstrafik och turism? Fördelningen av medel kommer att påverka det svenska samhället.

Parallellt med detta arbetar en kommitté för regeringen i en angränsande fråga, nämligen övervikt och folkhälsa. Den ska avrapportera sina resultat i mars 2023. Orsaken till att den kommittén tillsatts är att över hälften (51 procent) av svenskarna i åldern 16–84 år har övervikt eller fetma. Andelen vuxna med fetma har tredubblats sedan 1980. Övervikt medför ökad risk för en rad olika sjukdomar och för tidig död. (Folkhälsomyndighetens 2018.) Kostnaden för fetma och övervikt medför en samhällskostnad om nära 50 miljarder kronor årligen. (Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, 2016). Med nuvarande utveckling kommer kostnaderna fortsätta öka framgent. En delförklaring till övervikt är att mellan 1990 och 2015 ökade bilåkandet medan antalet cykelresor minskade med 38 procent, särskilt i områden utanför de stora städerna. Trenden går alltså mot mer stillasittande vilket måste kompenseras genom medveten vardags- och fritidsaktivitet för att tillgodose kroppens behov av rörelse. Det är välbeskrivet att bilister är den trafikantgrupp som i genomsnitt rör sig minst. Kollektivresenärer och cyklister/fotgängare rör sig mer.

Annons

Annons

Vad kan vi förvänta oss av Trafikverkets förslag till investeringar? I den nu gällande nationella planen för infrastrukturinvesteringar ingår årliga nyinvesteringar i vägar för cirka 14 miljarder kronor och samma storleksordning för järnvägar. Det betyder fortsatt utveckling av vägnätet med fortsatt ökning av bilresandet och godstrafik på väg. Även järnvägsresandet förväntas öka. Men inte tillräckligt i relativa termer så länge man satsar på vägutbyggnad, exempelvis Stockholms södra tvärförbindelse. Så slutresultatet blir fortsatt total dominans av vägtrafiken, vilket ju strider mot regeringens ambitioner att förbättra folkhälsan genom ökad fysisk aktivitet.

En rimligare inriktning vore ju att sluta bygga ut vägsystemet och i stället fokusera på dess underhåll. Det kollektiva resandet har i dag en låg andelmarknadsandel, tåg och buss sammantaget cirka 20 procent av persontrafikarbetet.

Snabba tågresor har större dragningskraft på bilister än buss

Ska kollektivtrafiken det ha en chans att överta marknadsandelar kan man inte fortsätta bygga vägar. Det krävs i stället fokusering på järnvägsutbyggnad. Snabba tågresor har större dragningskraft på bilister än buss. Om Sverige haft punktligare tåg (i dag kring 90 procent) hade enbart därigenom tågresandet ökat med 25 procent enligt Transportstyrelsen 2019.

Ett mått på hur väl ett land styrs är hur olika målsättningar samverkar i stället för att motverka varandra. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har möjlighet att bidra till bättre folkhälsa tillsammans med socialminister Lena Hallengren. Ta den chansen.

Ulf Flodin

Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy