På måndag börjar den tre dagar långa årliga konferensen Folk och Försvar, i digital form. Den sker mot en mörk och allvarlig säkerhetspolitisk bakgrund. Professor emeritus i underrättelseanalys Wilhelm Agrell varnar i en debattartikel i Svenska Dagbladet (sajt 4/1) för att det kan bli krig.

Ja, Agrell varnar för krig. Orsaken är att Ryssland ställt krav som inte går att tillmötesgå. Det skedde 17 december och gällde en rad länder som är Natomedlemmar och även Sverige och Finland.

De ryska kraven är på Natoländer som blivit medlemmar sedan 1997 och gäller bland annat Polen och de baltiska staterna och är att det inte ska få stationeras Natotrupper i dem. Det är ett krav som inte går att tillmötesgå för Nato eftersom det omöjliggör för Nato att fungera och för flera länder att kunna föra en egen säkerhetspolitik.

Agrell framhåller att de ryska kraven är exempel på krav som en stormakt brukar ställa för att ha som förevändning att starta krig. Agrell räknar upp historiska liknande exempel som överenskommelsen i München 1938 om Tjeckoslovakien och Molotov-Ribbentroppakten mellan Tyskland och Sovjetunionen 1939 som delade upp östra Europas länder mellan dem. Och som ledde till de sovjetiska kraven på Finland i november samma år och som Finland inte kunde gå med på och därmed blev förevändning för Sovjetunionen att starta krig.

Det är en dyster framtidsutsikt som Agrell målar upp. Och de över 100 000 soldater med militär utrustning som stridsvagnar som Ryssland placerat runt Ukraina gör att det finns fog för oro om att ett krig kan bryta ut av större slag än de strider som redan pågår i östra Ukraina.

Att Ryssland agerar som landet gör nu är svårt att förstå. Landet har trots allt begränsade ekonomiska resurser. Och även om landet har förmåga att bedriva krig är risken att det blir ett dåligt läge efter ett sådant, särskilt vad gäller ekonomin.

Det är möjligt att Ryssland kan erövra stora delar av Ukraina. Men att ockupera det och kanske än fler landområden skulle bli ansträngande för Ryssland. Att hota att öka striderna i östra Ukraina fungerar nog bättre för Ryssland än att verkligen agera på ett sätt som medför risker, ekonomiskt och inrikespolitiskt för Rysslands ledning.

För svensk del kan det allvarsamma läget ge saker att fundera på. Sverige är dåligt rustat för det kritiska läge som Agrell varnar för. Fram till 80-talet och något år in på 90-talet fanns en beredskap med lager av bränslen, mat, vapen, ammunition, utrustning och mycket annat. Det gör det inte nu annat än i liten grad.

För 30 år sedan fanns också militär erfarenhet hos en stor del av Sveriges befolkning, som gjort värnplikten och repetitionsövningar. Just att kunna bedriva ett lågteknologiskt krig med tältförläggningar och handeldvapen av ett slag som liknar finska vinterkriget var det som det fanns erfarenhet av. Det är sådant som kräver stor insats i manskap av en fiende för att bekämpa och därmed blir kostsamt för fienden i tid, manskap och utrustning.

På Folk och Försvar finns alltså en hel del att fundera över gällande de säkerhetspolitiska frågorna. Det finns det i samhället i övrigt också.